Vittnen i brott mål får stöd
Att bli utsatt för ett brott kan vara en mycket omskakande upplevelse.Och det behöver inte vara ett grovt våldsbrott för att man ska må dåligt.Även brott som bedöms som mindre allvarliga kan göra att man känner sig kränkt, otrygg och misstänksam mot sina medmänniskor.Att sedan behöva vittna i en rättegång och åter möta gärningsmannen kan upplevas som mycket obehagligt.
- Brottsofferjouren är en ideell organisation och vi ställer alla upp på vår fritid. Men jag tycker inte att man ska behöva bli ekonomiskt lidande för att man jobbar ideellt. Så är det delvis i dag, säger Inger Mattsson, ordförande i brottsofferjouren på Gotland.
Bidraget täcker hyran
- Vi får en struntsumma i kommunalt bidrag, trots att kommunen enligt socialtjänstlagen har ansvar för att den som utsätts för brott och dennes anhöriga för det stöd och den hjälp de behöver. Om de tar det ansvaret kan diskuteras.
- Det kommunala bidraget täcker hyran och största delen av telefonräkningen. Men vi kan aldrig åka på de kurser och träffar som Brottsofferjourernas riksförbund anordnar.
Omräknat i kronor bidrar de aktiva i brottsofferjouren med mycket och Inger Mattsson tycker därför att kommunen borde kunna stödja verksamheten med mer pengar.
Samarbete med polisen
Brottsofferjouren på Gotland har ungefär 85 medlemmar. Ett 20-tal av dessa är vittnesstödjare i tingsrätten och 8-10 är stödpersoner och turas om att ha jour och då ha kontakt med dem som utsatts för brott.
Jouren hyr en lokal på Signalgatan i Visby. Den är bemannad av två personer ett par timmar varje måndagskväll, året runt.
- Vi samarbetar med polisen och en av stödpersonerna hämtar varje måndagseftermiddag en lista över anmälningar hos polisen som kriminalkommissarie Sune Jacobsson sammanställt. Polisen är enligt lagen skyldig att fråga människor som anmäler brott om de vill ha kontakt med oss. En del säger ja direkt, andra är så chockade just då att de säger nej. Så vi tar kontakt med dem ändå.
En del svarar att de fått det stöd och den hjälp de behöver, andra är tacksamma över att stödpersonerna ringer och tycker det är skönt att få prata med någon utomstående som bryr sig.
- De vi inte får tag i på telefon skickar vi ett brev till, berättar Märit Landberg, en av stödpersonerna. Där skriver vi att vi fått veta att de utsatts för brott, att de kan ta kontakt med oss om de vill och att vi har tystnadsplikt.
Psykiatri och försäkring
De som bemannar jouren på måndagskvällen har sedan jour fram till nästa måndagskväll. De lyssnar av telefonsvaren och tar de kontakter som behövs.
- En del människor behöver hjälp med kontakter med psykiatrin, försäkringsbolag och annat. Eller att fylla i blanketter om skadeersättning. En del pratar vi med flera gånger och ibland behöver slussas vidare för att få mer professionell hjälp. Då kan vi också vara ett stöd.
Lärorikt arbete
I dag har stödpersonerna jour var tredje eller var fjärde vecka.
- Vi behöver fler stödpersoner så vi planerar en ny utbildning framöver, säger Inger Mattsson.
Den som vill bli stödperson bör ha livserfarenhet men vara fri från egna problem. Efter intervju och kontroll i kriminalvårdens belastningsregister görs en bedömning om man är lämplig.
- Det är lärorikt att vara med i brottsofferjouren. En gång i månaden har vi träffar med studiebesök, föredrag och diskussioner.
Våren 2003 utbildades de första vittnesstödjarna. Hösten 2004 hölls ytterligare en utbildning. Vittnesstödjarnas uppgift är att få vittnena att känna sig tryggare vid rättegången.
- Varje onsdag och torsdag finns en vittnesstödjare i tingsrätten. En på förmiddagen och en på eftermiddagen. Jag får en lista från tingsrätten över vilka mål som ska upp och hur många vittnen det är i varje mål.
Viktig neutralitet
Vittnesstödjarna erbjuder sedan sin hjälp. Sitter och pratar i lugn och ro, förklarar hur rättegången går till och visar en skiss över hur tingssalen ser ut och vad de olika personerna sitter.
Som vittnesstödjare är det oerhört viktigt att vara neutral. Man bör inte prata om själva målet och får absolut inte påverka vittnet i ena eller andra riktningen.
Det är trångt på Gotlands tingsrätt och det finns sällan något ledigt rum där vittnet och vittnesstödjaren kan sitta, utan det blir foajén.
- Vi har fått ett eget klädskåp, men vi skulle önska att det fanns en kaffeautomat och någonstans där man kunde ta ett glas vatten, säger Inger Mattsson.
306 timmar i rätten
Responsen från såväl vittnen, domare som nämndemän har överlag varit positiv. Under förra året tillbringade vittnesstödjare 306 timmar i tingsrätten.
Vid årsmötet nyligen omvaldes Inger Mattsson som ordförande. Kassören Olle Håkansson och studieansvariga Katarina Struwe-Orleifsson omvaldes också. Kristina Ahlgren nyvaldes som ledamot. I styrelsen ingår också Britt-Marie Mellin och Evert Gahnström.
Så jobbar vi med nyheter