Visslan tjuter och tåget går

Klockan är kvart över elva på förmiddagen och vilken sekund som helst avgår första tåget mot Munkebos. Vid stationen i Hesselby är det redan full rulle. Några äldre män kollar in det svarta loket medan barnen ränner runt stationshuset. Det är dags att stiga på. Från loket tittar eldaren Klas-Göran Ryström ut för att kolla läget. Han är svart av sot och snart tittar en lika smutsig lokförare ut genom dörren på loket.
Ångvisslan tjuter och tåget puffar sakta framåt.
Mot Munkebos
I tredje klass sitter två unga pojkar, Dennis Pettersson och Noel Käldare. Båda kommer från Gotland och är här med sina mammor och syskon. Lite otåligt skruvar de på sig ända tills dörren till vagnen öppnas och konduktören kliver in.
- Nypåstigna resenärer? undrar konduktör Anders Svensson i sin 1920-talskostym.
Spikraka i ryggen och med stor respekt sträcker de unga herrarna fram sina biljetter och får dem klippta. Konduktören går vidare genom vagnen och klipper samtliga resenärers biljetter innan han till slut säger:
- Nästa Munkebos.
Vid Karbyvägen står en bil och väntar vid järnvägsövergången. För en ovan turist måste det vara en märklig sak att få stanna för ett tåg på Gotland. Även för mig som är gotlänning känns det väldigt ovant och overkligt. Visst har jag åkt tåg tidigare men det här är väldigt speciellt.
Bygger ut järnvägen
Efter 1,3 kilometer är vi framme vid Munkebos och samtliga resenärer får stiga av. Här är det stopp. Loket ska nu in på ett stickspår för att hamna längst fram igen. Konduktör Anders Svensson berättar lite historik om Gotlands Jernväg och lite om framtidsplanerna. För tillfället arbetar föreningen med en järnvägsplan som ska sträcka sig till Roma.
- Påstigning samtliga resenärer!
Efter en stund hamnar vi vid hållplats Eken där resenärerna får höra gamla skrönor. Vi får se på gamla svartvita fotografier och det finns lite tid för frågor innan vi beger oss tillbaka till Hesselby station. Jag springer nyfiket fram till lokförare Lars-Åke Johansson och frågar om inte jag kan få åka sista biten i loket, och det går bra.
Ett helt gäng med spakar och rattar stirrar mig i ansiktet där jag står tryckt mot kolförrådet. Det är lite väl trångt. Eldare Klas-Göran Ryström spadar in kol i pannan och Lars-Åke Johansson drar i ångvisslan. Det är varmt här framme och ett jädra oväsen men helt klart värt det.

Visslan tjuter och tåget går

- Det luktar hagelkrut! utbrister Dennis Pettersson när tåget rullar iväg.Dalhemståget är i full trafik och både gotlänningar och turister lockas till denna något udda men väldigt roliga attraktion.