"Flera anmälningar har lett till förbättringar i regionen", säger Anders Falkemo.
Att visselblåsa innebär att en medarbetare vill larma om någon som han eller hon tror kan påverka allmänheten negativt. Det kan vara någon som tillskansar sig fördelar, pengar eller gör något som inte hör hemma på arbetsplatsen eller som inte är bra för samhället. För ett par år sedan startade regionen en organisation för detta med en visselblåsarportal på hemsidan dit anställda kan vända sig och påtala misstänkta missförhållanden. 14 fall har utretts.
– Alla anmälningar har inte varit oegentligheter men många har lett till förbättringar i organisationen, säger Anders Falkemo, visselblåssamordnare i Region Gotland.
Ett syfte med visselblåsning är att komma till rätta med rutiner som gör det möjligt att använda allmänna medel på fel sätt.
– Ett tydligt blås vi fått anmälan om var en anställd som hade en förtroendeskadande bisyssla. Det finns riktlinjer för det men rutinerna fungerade inte riktigt, så dessa är förbättrade.
Risken med bisysslor är också att de kan vara konkurrerande eller arbetshindrande.
Upphandlingar är ett känsligt område där det tydligt bör framgå vad som har betydelse för att ett företag ska få uppdraget.
– Här behöver vi ge motiveringar varför man inte vann, bli mer transparenta.
En visselblåsare larmade om att en av regionens verksamheter inte direkt gjort en orosanmälan om ett barn som misstänkts farit illa.
– Vi ska anmäla om barn far illa. Om vi inte gör det så är det ett missförhållande av allmänt intresse. Personal som arbetar med barn har skyldighet att anmäla, det får inte finnas någon tvekan i hur vi skall agera i dessa fall. Det är knepigt på Gotland där ”alla känner alla”. Här behövs tydliga regler och tillämpning av försiktighetsprincipen, vilket innebär att man skall avstå att delta i ett ärende om det kan uppfattas att man är jävig eller hamnar i en intressekonflikt.
Våld i skolan handlade en anmälan om där en elev utövat kraftigt våld mot två lärare utan att det anmälts till socialförvaltningen eller polis. Lärarna har inte fått tillräckligt stöd för att hantera händelsen efteråt.
– Här blir det riktigt svårt eftersom skolplikt och lagar styr. Det finns rutiner när det gäller att lärare slår elever men inte tvärtom. Visselblåset har bidragit till att frågan prioriterats och aktualiserats. Tydliga åtgärdsförslag har tagits fram om hur man hanterar situationen och erbjuder stöd när medarbetare utsätts för hot och våld.
En visselblåsare larmade om rasism och mobbing men det kunde inte verifieras.
– Det fanns inte tillräckliga uppgifter men anmälaren fick rådet att vända sig till diskrimineringsombudsmannen.
Hur man använder regionens trivselpengar som ska komma medarbetarna till del gjorde att en person kände sig nödgad att visselblåsa. Kritiken gällde vem som får delta i beslut om detta.
– Det är en viktig principiell fråga där medarbetarna förstås måste få vara med och påverka vad den ska användas till.
Visselblåsare som larmar om oegentligheter ska enligt lag skyddas mot repressalier.
I regionens organisation jobbar Anders Falkemo som visselblåsamordnare tillsammans med en utomstående juristbyrå från fastlandet som tar emot anmälningar och gör en första bedömning.
– Det är viktigt att bygga förtroende för funktionen. Vi håller hårt på att få folk att lita på oss, känna sig trygga. Ingen ska utsättas för repressalier när man visslar men det går att vara anonym. Nackdelen då är att visselblåsaren inte kan få en återkoppling.
Anders Falkemo fungera som länk mellan juristen och regionens olika förvaltningar.
– Juristerna delar bara ärenden som är relevanta för oss. Tillsammans bildar vi oss sedan en uppfattning om larmet är sant eller falskt och hur vi ska agera.
Det ska handla om missförhållanden av allmänt intresse, inte en fråga där två individer träter med varandra.
– Ibland hänvisar vi till andra kanaler som media eller olika myndigheter.
– Syftet med visselblås är bland annat att förhindra korruption, se till att skattepengar inte slösas bort, hålla koll på regionens ansvariga och bidra till att utveckla organisationen, säger Anders Falkemo.
Alla utredda fall redovisas till regionstyrelsen men bara som en kortfattad anonymiserad redogörelse. De är offentliga.
Tillrättavisande samtal, stänga av en medarbetare, avskeda eller köpa ut är några möjliga konsekvenser men det kan också leda till polisanmälan.
– Vi tar visselblåsningar på stort allvar, säger Anders Falkemo.