Visbys nya kostym
Nu är den klar, den nya fördjupade översiktsplanen för Visby. Staden kan få 7 000 nya bostäder - utan att grönområdena äventyras. Ingen Visbybo ska ha längre än 300 meter till naturen.
Foto: Henrik Radhe
- Det känns angeläget att komma igång med A7-området för att länka ihop Visbys norra och södra delar, säger hon.
Lars Bäckman, som tillsammans med Fredrik Blomgren skrivit boken "Staden utanför murarne" håller med om att det behövs en ny plan som "lappar ihop" Visby.
- Vi har haft flera snygga planer tidigare, men de har varit orealistiska och inte genomförts fullt ut, säger han.
Realistisk plan
Den här gången finns en realistisk plan, tycker Carin Johansson. Med tillskottet av Visborgsområdet finns potential att växa, utan att äventyra Visbys gröna stråk eller andra värden.
- Jag är nöjd med planen. Här finns ett bra underlag att gå vidare med. Vi får stadens olika delar att hänga ihop bättre och vi förstärker de gröna stråken. Dessutom har vi gjort en grundlig utredning av trafiken och tagit fram ett förslag med cykelvägar genom hela Visby, säger hon.
Käppar i hjulet
Men det är klart att planen kunde ha varit ännu bättre. Det finns mycket som sätter käppar i hjulen - flygbullret begränsar, reningsverket stoppar bostäder i Kopparsviksområdet och vattenskyddsområden innebär hinder.
Jämfört med tidigare stadsplaner måste nya hänsyn tas, inte bara när det gäller friluftsliv, natur- och kulturintressen. Morgondagens samhälle ska vara hållbart - ekonomiskt, socialt och ekologiskt.
I början av planarbetet inbjöds alla gotlänningar att komma med förslag. Intresset av att vara med och påverka var stort. Över 700 remissvar lämnades in.
- Vi förstod bland annat att trafiken är en viktig fråga. Många efterlyste bättre cykelvägar, berättar Carin Johansson.
Stadsarkitektkontoret gjorde därför en särskild trafikutredning. I planen har "cykelstaden" fått ett eget avsnitt, men det finns även förslag för att minska biltrafiken på Allégatan och Solbergaleden, för att istället öka trafiken på Visbyleden.
Solbergaleden var kanske inte så lyckad?
- Nej. Det är inte bra med en genomfartsled mitt i Visby. Särskilt på sommaren blir det trafikstockningar.
Planen föreslår att man sätter stopp för fler parkeringsplatser i centrala Visby. Utanför Söderport kan det bli aktuellt att minska parkeringen ytterligare, för att förstärka parkkaraktären intill ringmuren.
Djärva förslag
Det finns en del djärva förslag, som dock uttrycks försiktigt. Stadsarkitektkontoret kan till exempel tänka sig bebyggelse på Gutavallen, och man föreslår att Jägargatan blir en ny affärsgata. Stadsarkitektkontoret anser även att man i vissa fall kan bortse från bullergränserna, för att kunna bygga i attraktiva områden som Själsö och Brissund.
Man vill även göra något åt området norr om Tallunden, i kilen mellan Söderväg och Stenkumlaväg. I dag är det ett plottrigt område som med sitt centrala läge kunde bli ett attraktivt bostadsområde.
Alla får vara med
Förslaget finns utställt i Almedalsbiblioteket, Gråbobiblioteket och på stadsarkitektkontoret fram till slutet av augusti. I kväll hålls ett offentligt möte om planförslaget, sedan finns möjlighet att skriva remissvar fram till den 28 augusti - och alla är välkomna att lämna in synpunkter. I december ska kommunfullmäktige fastställa planen.
1910 - enligt Per Olof Hallmans och Anders Serbonis stadsplan skulle Visby bli en modern villastad med 50 000 invånare. Mycket lite av planen genomfördes.
1934 - Sven Markelius plan lade grunden för Visbys expansion. Bilarna var ett nytt inslag i stadsbilden, och esplanaderna in mot ringmurens portar var en av hans idéer. Planen kompletterades två år senare av dåvarande stadsarkitekten Anders Serboni.
1965 - Arne Philips generalplan för Visby behövdes för att kunna bygga Gråboområdet, Terra Nova, men även för att hitta mark för LM Ericssons fabrik. Även Visbyleden och Färjeledens dragning slogs fast i planen.
1934 - Sven Markelius plan lade grunden för Visbys expansion. Bilarna var ett nytt inslag i stadsbilden, och esplanaderna in mot ringmurens portar var en av hans idéer. Planen kompletterades två år senare av dåvarande stadsarkitekten Anders Serboni.
1965 - Arne Philips generalplan för Visby behövdes för att kunna bygga Gråboområdet, Terra Nova, men även för att hitta mark för LM Ericssons fabrik. Även Visbyleden och Färjeledens dragning slogs fast i planen.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!