Hur går det för era ungdomar efter Hassela?
- Det har gjorts en undersökning som ligger på vår hemsida. Den visar att av alla ungdomar som slutade hos oss 2004 och 2005 så klarade vi 90 procent av alla tjejer och 70 procent av alla killar. När de intervjuades efter ett halvår så klarade de flesta av vardagen utan missbruk, socialtjänst och kriminalitet. Om vi hade gjort samma undersökning i mitten av 90-talet skulle jag tro att vi klarade 70 procent av tjejerna och bara 50 procent av killarna. Vi har blivit mycket bättre.
Vilka ungdomar tar ni emot?
- Ungdomarna ska vara över 14 år. Vi gör en noggrann matchning men ibland är det svårt. Kommunerna vill ju ha hit dem och ibland mörkar de information om en ungdom för oss. Vi tar inte emot vårdsamma ungdomar som till exempel har använt kniv mycket. Vi tar inte emot ungdomar som förgripit sig på andra. Jag ska inte säga att vi aldrig tar emot sådana men det kräver en lång diskussion och en noggrann anpassning.
En del talar om att Hassela i Klintehamn har blivit stordrift...att det är för stort att ni ska ha koll på dem som ni tar emot där...
- De incidenter som inträffar i Klintehamn händer också på våra andra ställen, på Tors Gård och i Vänge men det märks inte på samma sätt där. Men det är klart att om man samlar många på samma ställe så är ju sannolikheten större att det händer något där. Men mot det måste man ställa det faktum att vart ska de ta vägen efter Hassela…jo, ut i samhället, då är det ju också där de måste integreras.
Vad har ni för regler för dem som vårdas hos er?
- De får inte gå ut på natten. På vardagarna ska de vara hemma klockan 22.00 och på helgerna 24.00. Om vi inte vet var de är då tar vi reda på det. Men vi har inte låst och det kan ju vara så att de smiter ut senare utan att vi märker det. Vi får inte heller ha larm, det handlar ju om den personliga integriteten. Vi har nattvakter som går runt men de går inte in i lägenheter och rum. De som kommit nya bor med en vuxen i samma lägenhet. De som har varit hos oss länge bor tillsammans i egna lägenheter men i hus där det finns personal.
Har ni tänkt att ni ska ”ta hårdare tag” på något sätt?
- Nej, jag tycker ibland att vi är för stränga. Vår utgångspunkt är hur andra barn har det. Våra barn ska leva som dem, ett vanligt liv.
Vad ska de som jobbar hos er ha för utbildning?
- Grunden är minst en tvåårig behandlingsutbildning. Det finns de som provanställs utan det men om de vill fortsätta får de utbilda sig under tiden. Jag skulle tippa att vi i dag har fem som håller på att utbilda sig och fem som inte är utbildade.
Vad är det för personalomsättning?
- Genomsnittsåldern för oss som jobbar här är ungefär 42 år. Det är ett litet problem faktiskt, att många av oss har varit här länge. Vi skulle vilja ha fler yngre som jobbar här.
Vi har en personalomsättning på drygt 12 procent. Det är alltså i procent hur många som slutar per år i förhållande till hur många anställda vi är. Personalomsättningen är högre bland medlevarna. Det är ett annorlunda jobb när man bor med ungdomarna och jobbar sex veckor och sedan är ledig i två veckor.
Hur ser lönerna ut?
Minimilönen är 18 044 kronor och maxlönen efter tio års arbete 27 883 kronor oavsett vad man har för tjänst. Vi har ingen individuell lönesättning utan man följer en lönestege. Jag har maxlönen på 27 883 kronor.
De som jobbar som medlevare och andra som jobbar kvällar och helger, har de ersättning för obekväm arbetstid, OB?
- Nej. Vi har ett avtal med kommunal som bygger på att vi i stället kan ta ledigt i jobbet utan avdrag. Det kan vara för att gå på möten eller träna eller gå till frisören.
Det är inte så värst bra betalt det…
- Nej, det är inte så bra betalt men man väljer ju det här och man vet ju om det när man blir anställd. Vill man jobba här gör man det av ett idéskäl.
Det finns anställda hos er som själva har fått vård på Hassela tidigare. Är de stabila nog för att ta hand om ungdomar?
- Vi ser inga problem med det, tvärtom. De är helt fantastiska här just för att de har erfarenheten. Men alla som blir tillsvidareanställda kräver vi ju att de ska skaffa sig utbildning.
Vilka är era brister? Vad måste ni jobba med?
- När det händer sådana saker som att våra ungdomar är inblandade i brott och andra svåra saker då brukar vi säga att det slår tillbaka på oss själva. Ungdomar som har en bra relation till oss vuxna går inte ut och gör sådana saker. Då ser vi att vi har brustit i närhet.