Vem släppte ut oljan?

Det fanns det visst hävdar försvaret. Och har på olika sätt försökt bevisa att 24?000-tonaren Maria NM passerade området nästan samtidigt som Sylve.
Enligt försvarsupplägget skulle Sylve ha gått in i det oljeutsläpp som i själva verket någon ombord på Maria gjort sig skyldig till.
Men det var alltså befälhavaren och maskinchefen på Sylve som anhölls, häktades och åtalades.

Frihetsberövade
I väntan på att rättegången skulle genomföras i de väsentligaste delarna kom de två ryska medborgarna att vara frihetsberövade i nästan tre veckor innan de släpptes förra veckan.
Det var nödvändigt för att de säkert skulle infinna sig till rättegången, menar kammaråklagare Mats Wihlborg
Straffet för det påstådda brottet är dagsböter.
I det här målet yrkade han på 120-130 dagsböter. Men skulle inte ha någonting att invända om domstolen bestämmer sig för att klira tiden i häktet med dagsböterna vid en fällande dom.
Inför den sista rättegångsdagen hade försvaret laddat upp ordentligt för att få fram den bevisning som påstås tala för att ett annat fartyg än Sylve gjort det 12 km långa och 300 m breda utsläppet av dieselolja som spaningsplanet upptäckte.
Först ut att vittna var den expert som skulle uttala sig om analyserna av oljeutsläppet som Statens Kriminaltekniska Laboratorium, SKL, gjort.
Han har tidigare presenterats som professor för rätten. Detta korrigerade han omedelbart själv genom att framhålla att han i själva verket är doktor och verksam i Norge. Eftersom han är engelsktalade genomfördes förhöret med hjälp av tolk.
Denne doktor Gunner hävdade ett det inte finns någon överensstämmelse mellan de oljeprover som tagits ombord på Sylve och proverna från utsläppet i havet.

Tillbakavisade påstående
Han tillbakavisade SKL:s påstående att oljan skulle varit identisk med proverna i utsläppsögonblicket.
Men den norske fristående konsultens utlåtande ville SKL:s ansvarige inte ge mycket för. Han hävdade att SKL använt en analysmetod, Nordtestmetoden, som är helt överlägsen den norske kollegans IP 318, som han ansåg vara en föråldrad analysmetod från 1975.
Den stora skillnaden är att SKL grundar sitt utlåtande på 21 familjer av biomarkörer, medan den åberopade norska metoden endast bygger på en biomarkör.
?Därför är SKL:s Nordtestmetod helt överlägsen, framhöll Thomas Myhrinder som är ansvarig på SKL.
Om de skillnader som doktorn hade påpekat sade han. Det skall inte vara samma värden. Dr Gunner tar inte hänsyn till den avdunstning som sker. Det kan röra sig om upp till 50 procent på några timmar.
Den metod som dr Gunner använder är inte anpassad till ?vädrade prover?.
SKL:s Thomas Myhrinder uppgav på en direkt fråga att dr Gunner ?inte är så duktig på oljor som dunstat?.
Han har helt enkelt fel i sina slutsatser! Han saknar dessutom den kemiska analytiska kompetensen.

Mörkat uppgifter
En stor del av rättegången kom också att handla om fartygens kurser och positioner den aktuella tiden för utsläppet. Advokat Lars Dahlström drog sig inte för att påstå att Kustbevakningen mörkat uppgifter för att få den egna redogörelsen att stämma bättre. Till exempel har det gjorts gällande att inget annat fartyg än Sylve kunna göra utsläppet.
Den beräkningen som Kustbevakningen presenterat anger Sylve på kurs och fart som väl stämmer överens med det observerade utsläppet.
Maria NM skulle enligt Kustbevakningen haft en kurs ca 465 m utanför utsläppet. Medan kursen för Sylve endast var 70 m utanför.
Lars Dahlström lutade sig mot den fristående experten Lars Axelssons beräkningar. Denne expert har anlitats av rederiet och försäkringsbolaget.
Han hävdade att Kustbevakningens påståenden grundade sig på en helt felaktig positionsangivelse. Han dömde därför ut Kustbevakningens beräkningar.

Den skyldige
Han drog sig inte för att hävda att utsläppet gjorts av Maria NM som när kustbevakningen gjorde sin upptäckt av oljan låg 5,5 sjömil för Sylve. På i princip samma nordliga kurs.
Den olja som sågs direkt efter Sylve ansåg han kan ha samband med att fartyget gått igenom oljan från Maria NM.
I slutpläderingen konstaterade åklagen att de åtalade förnekat gärningen hela tiden.
Men det är inte så konstigt tyckte han.
Det är ett skamligt brott att släppa ut olja i östersjön. Som i det hör fallet 6000 l dieselolja.
Han noterade särskilt att det inte fanns någon olja framför fartyget. Och utsläppet upphörde omedelbart när Kustbevakningen tog radiokontakt med Sylve.
Åklagaren ställde sig vidare mycket tveksam till det norska okända laboratorium som försvaret anlitat.
? Den tekniska bevisningen från SKL har en klar och tydlig styrka som visar att Sylve gjort utsläppet.
Åklagaren ansåg för övrigt att Lars Axelsson framstått som en besserwisser. Och man fick inte glömma att han uppträdde på rederiets och försäkringsbiolagets uppdrag.

Anknöt till ledare
Försvarets Richard Ploman anknöt i sin plädering inledningsvis till en ledare i Gotlänningen som förra veckan uttalade att:
? Det skall inte löna sig att blåneka.
Ledarskribenten ansåg att målet var solklart. Något som Richard Ploman vände sig emot.
Det är anmärkningsvärt att han under pågående rättegång bestämt sig för att är solklart vem den skyldige är.
Han pekade därefter på en rad omständigheter som talar mot att Sylve skulle ha gjort utsläppet.
Bland annat skulle det inte finnas någon teknisk möjlighet att släppa ut 6000 l olja från Sylve på en halvtimme. Den finns ingen pump som klarar detta ombord.
? Dom blånekar inte sade, Richard Ploman.
? Det finns en nyansering i sättet att formulera det här.
Dom meddelas senare.