SvajdeÄn, hÀr kan havsöringen trivas. Men Àven om vattandraget Àr i bra skick behöver det underhÄllas.
En oskyltad grusvĂ€g strax söder om parkeringsplatsen vid fornlĂ€mningsomrĂ„det GĂ„lrum med Digerrojr leder ner mot Ăstersjön dĂ€r SvajdeĂ„n mynnar. En skapligt hög grĂ€ssvĂ„l i vĂ€gens mitt borstar bilens undersida ren. Framme vid skyltningen för reservatet Ollajvs stĂ„r en terrĂ€nggĂ„ende bil skyltad Tynne trĂ€dgĂ„rd och en minidumper parkerade. HĂ€r ligger ocksĂ„ ett upplag storsĂ€ckar med grus.
Daniel Nygren, fiskevĂ„rdshandlĂ€ggare pĂ„ lĂ€nsstyrelsen och entreprenören David Lindh möter upp under ett kort avbrott i arbetet. Ett hĂ€rligt arbete, intygar de bĂ„da. Vilket kanske inte hade lĂ„tit lika övertygande föregĂ„ende vecka i regnrusket under restaureringsarbete vid Brucebo dĂ€r kĂ€llfrĂ€ne, vattenkrasse, spritt sig hejvilt och gjort det svĂ„rt för öringen att ta sig fram. Men den hĂ€r dagen â i sisĂ„dĂ€r 18-19 graders vĂ€rme och solstrĂ„lar som letar sig ner mellan gran, fur och lövtrĂ€d till et friskt porlande vatten Ă€r det lĂ€tt att förstĂ„ entusiasmen.
â Det Ă€r fantastiskt vackert hĂ€r, sĂ€rskilt lite lĂ€ngre ner i den Ă€ldre skogen. Och hĂ€r handlar det om lite lĂ€ttare underhĂ„ll. Lekplatserna för öringen ska luckras upp. SvajdeĂ„n ser bra ut och Ă€r produktiv pĂ„ havsöring, sĂ€ger Daniel Nygren.
Fem vattendrag pĂ„ Gotland Ă€r aktuella för fiskevĂ„rdsĂ„tgĂ€rder i höst. DĂ€rtill ska Tuviken röjas pĂ„ vass â i det fallet för gĂ€ddans skull.
â Staten har vĂ€xlat upp fiskevĂ„rdsinsatserna, konstaterar Daniel Nygren.
För hans egen del betydde det, med start i vÄras, en ny tjÀnst pÄ lÀnsstyrelsen, dÀr han tidigare arbetat med andra naturvÄrdsinsatser. FiskevÄrden passar honom utmÀrkt:
â NĂ€r jag vĂ€xte upp i FĂ„rösund tillbringade jag all ledig tid vid vatten, med sportfiske och husbehovsfiske. Sen utbildade jag mig till biolog, pĂ„ Campus Gotland och andra universitet, berĂ€ttar han.
David Lindh luckrar upp lekplatserna i SvajdeÄn sÄ att sediment spolas bort. Havsöringen Àr nogrÀknad.
David Lindh Àr snickare med egen trÀdvÄrdsfirma. Han Àgnar sig ocksÄ Ät sportfiske. I SvajdeÄn arbetar han sig fram med en fyllhammare i hÀnderna, vÀnder och vrider pÄ grus och sten, sÄ att sediment spolas nedströms bort frÄn lekbÀddarna. Han, förlÄt en övertydlig metafor, trivs som fisken i vattnet:
â Jag Ă€lskar att vara ute, sĂ€ger han.
Utdikade vĂ„tmarker, vattendrag raka som diken â det fungerar inte för havsöringen. LĂ€gg dĂ€rtill torrsomrar sĂ„ fallerar reproduktionen. Men strömmande vatten med lite hinder hĂ€r och var, gĂ€rna som i fallet SvajdeĂ„n meandrande genom en skuggig skog â det Ă€r bra förutsĂ€ttningar.
â Men vattendragen behöver underhĂ„llas, kommenterar Daniel Nygren.
Han pekar pÄ tidigare insatser som gjorts i Än, med smÄ samlingar av sten, och passar pÄ att rikta en tacksamhetens tanke till alla de frivilliga insatser som gjorts och görs för fiskevÄrden av sportfiskeföreningar, sockenföreningar och enskilda markÀgare.
Havsöringen Àr nogrÀknad med sina lekplatser. Grus ska det vara, men inte vilket grus som helst. I sÀckarna som Daniel Nygren och David Lindh kört ut för att ytterligare förbÀttra SvajdeÄn för fisken sÄ Àr gruset blandat till en fraktion, som inte Àr standard vid belÀggningsarbeten; 10 till 50 millimeter.
Daniel Nygren och David Lindh under arbete i SvajdeÄn.
Ăringen söker sig till det vattendrag dĂ€r den föddes. Speciellt för Gotland Ă€r att en stor andel av populationen Ă€r sĂ„ kallade yngelutvandrare. Det kommer sig av att vattendragen torkar ut och fĂ„r öringar som klĂ€ckts att leta sig ut till havs redan som yngel. Men dĂ„ kan det, som hĂ€r i SvajdeĂ„n, behövas hjĂ€lp med att skapa goda förutsĂ€ttningar.
â NĂ„gon treĂ„ring har jag sett under arbetet hĂ€r, men mest ettĂ„ringar pĂ„ kanske en halv decimeter, berĂ€ttar David Lindh.
Vad bör man som privatperson tÀnka pÄ? Ja en sak Àr att undvika att kliva omkring i vattendragen under perioden frÄn oktober till vÄren, sÄ att man inte trampar sönder Àggen. Men, som Daniel Nygren pÄpekar, det kan ju vara sÄ att vattenstÄndet i sig gör sÄdana promenader mindre lockande. Till den som vill göra en positiv insats, kanske flytta pÄ lite stenar, rensa bort lite sediment eller vÀxtlighet Àr hans bestÀmda uppmaning:
â Ta kontakt med markĂ€garen. Och gör sedan en anmĂ€lan om vattenverksamhet. Skulle det visa sig att det inte behövdes nĂ„gon anmĂ€lan sĂ„ gör det inget, för det kostar ingenting, sĂ€ger han.
Strandskyddet Àr ocksÄ viktigt att ha i Ätanke och sen tillkommer en sak om man ska anvÀnda fordon i naturen:
â DĂ„ ska man söka dispens för terrĂ€ngkörning innan man sĂ€tter i gĂ„ng, sĂ€ger Daniel Nygren.