"Varje församling bör ha en huvud-gudstjänst minst en gång i månaden"

Även Christer Engelhardt (s), även han representant för Visby stift, och biskop Lennart Koskinen har skrivit under motionen.
Församlingarnas fyra kriterier är gudstjänst, undervisning, mission och diakoni, säger Ingrid Smittsarve. I kyrkoordningen pekas hårt på gudstjänsten, men det gäller också att de andra tre sakerna fungerar och att då lägga lite mera på dem och istället dra ner något på gudstjänster.
Vid fjolårets kyrkomöte motionerade Ingrid Smittsarve om regelbundna gudstjänster och årets motion är en fortsättning på den inslagna vägen. Hon betonar att hon lyssnat på folk runt om i bygderna och att det är som deras representant hon motionerar.
Kanske kan vi sänka kravet på gudstjänst och lägga den på annan verksamhet i församlingen istället, säger Ingrid Smittsarve. Det kan vara hembesök, samtal i skolorna, ja där folk finns, där skall också kyrkan finnas.
Hon tror också att effekten blir att om kyrkan går ut i samhället och folk intresserar sig för verksamheten så kommer de också till kyrkan så småningom.
Nuvarande lydelse i kyrkoordningen om huvudgudstjänster är:
"I varje församling skall det firas en huvudgudstjänst alla söndagar och kyrkliga helgdagar.
En huvudgudstjänst får dock firas gemensam för två eller flera församlingar, om domkapitlet medger det. Innan domkapitlet fattar ett sådant beslut skall de berörda församlingarna ges tillfälle att yttra sig.
Om församlingens huvudgudstjänst flyttas till en annan församling skall en gudstjänst ändå firas i församlingen under veckan.
Finns det särskilda skäl får domkapitlet medge undantag från bestämmelserna i tredje stycket."
De gotländska motionärerna vill att lydelsen skall ändras till att det i församlingen skall firas en huvudgudstjänst minst en gång i månaden samt därutöver de gudstjänster som församlingsmedlemmarna önskar.
Dessutom vill de ändra lydelsen från under veckan till under månaden vad gäller tiden hur ofta gudstjänst skall firas i församlingen.
Praktiskt svårt
Christer Engelhardt hänvisar till flera telefonsamtal där människor förklarar att när det är gudstjänst i andra kyrkor än hemförsamlingens har de svårt att ta sig dit. Många har också andra träffar i samband med gudstjänsten och även de blir då mera sällan av.
Men å andra sidan bör man kunna ordna med samåkning, säger han. Vi måste vara medvetna om att något måste göras.
Han framhåller också det motstånd som finns att fira mässa ofta, men tror det är en generationsmotsättning.
I grunden är nattvardsgudstjänsten centralmomentet, säger Christer Engelhardt. Och även om undantag görs så hoppas jag att mässa kommer att firas oftare även om motionen för den här lydelsen. Jag tror också att den yngre generationen är mera positiv till nattvardsgudstjänster eftersom den tror mera på mystik.
I motionärernas motivering framgår också risken att "om man på grund av kyrkoordningens hårda krav på just gudstjänstdelen tvingas till sammanläggning med andra församlingar tappas en hel del engagemang eftersom påverkansmöjligheten och personkännedomen blir mindre när besluten fattas och församlingens uppgifter sköts längre ifrån berörda människor."
För stor kostnad
Ingrid Smittsarve är också en av tre motionärer som vill ta bort direkta kyrkoval till stift och kyrkomöte.
I församlingar och samfälligheter bör de direkta valen vara kvar.
Men till stiftsfullmäktige och kyrkomöte anser motionärerna att man skall återgå till indirekta val där valda elektorer sedan väljer ledamöter till stift och kyrkomöte.
Ingrid Smittsarve framhåller att den här ändringen bör göras eftersom kyrkovalet 2001 med direktval på tre nivåer gav en merkostnad på 100 miljoner kronor. Hon motionerade om detta även i fjol.
Det är tredje kyrkomötet för såväl Ingrid Smittsarve som Christer Engelhardt. Hon är även ordförande i stiftsfullmäktige medan Christer Engelhardt är riksdagsledamot samt ledamot i stiftstyrelsen.
Inledning
Kyrkomötet, som är svenska kykans högsta beslutande organ med 251 ledamöter, inleds tisdagen den 14 september med att biskop Carl Axel Aurelius leder mässa i Uppsala domkyrka och mötet öppnas på eftermiddagen.
Under första delen av kyrkomötet fram till 17 september arbetar ledamöterna i utskott och förbereder ärenden som kommit till kyrkomötet.
Under andra delen, som pågår 19 till 22 oktober, fattas beslut bland annat om motionerna.
Fredagen den 22 oktober avslutas kyrkomötet med mässa i Uppsala domkyrka under ledning av biskop Lennart Koskinen.
Förutom de direktvalda 251 ledamöterna deltar även landets tretton biskopar och ärkebiskopen.