Våren är här - trots vinterskrud

Stranden vid Snäck låg snötäckt. Bara fläckvis hade den smält undan och blottat strängar av sand och gammal släke.
Doften av sommar och hav fanns där varje fall. Och ett propellerplan som brummade förbi uppe i den klara skyn förde också tankarna till sommar. Blundade man kändes det faktiskt som vår.
Men det blev kallt att sitta där på stenen vid strandkanten.
Så, nej, detta kan inte kallas vår, blev slutsatsen.

Näsan mot solen
Men en bit upp från stranden, vid de gula träbarackerna, eller solpaviljongerna, där fanns verkligen våren, ja, snudd på sommaren.
Där träffade vi Yngve Olsson och Göran Pettersson sittande i bar överkropp och med näsan mot solen.
- Här är det skönt må ni tro, sa dom. Inte behöver man resa till Mallorca för att bli solbränd!
De är båda medlemmar i föreningen Snäck Open, ett gäng soldyrkare som håller till här vid paviljongen och som har gjort så i generationer.
- Farsan brukade ta med mig på pakethållaren när jag var barn, berättade Göran Pettersson.
Yngve Olsson berätade att paviljongerna byggdes redan i början av 1900-talet.
- Jag tror det var 1904, sa han. Det var Ångbåtsbolaget som lät bygga dem.
Yngve Olsson och Göran Pettersson hör till stammisarna. Normalår börjar solsäsongen redan i februari, men i år blev det senare.
- För drygt en vecka sen kom det väl igång i år, sa Yngve Olsson. Nu när solen ligger på kan temperaturen komma upp i en 10 -15 grader här inne mot väggen, tillade han.
Vi lämnade de solbadande herrarna och gick ut i vinterlandskapet igen. Vid rastplatsen en bit utanför paviljongen hade Solveig och Rolf Olsson från Visby dukat upp ett litet mellanmål under en paus i sin stavgångspromenad.
- Det känns att det är vår i luften, tyckte de medan de mumsade på sockerbulle och banan.

Glass i gasset
Att våren kommit var även gänget som åt glass i Visby hamn överens om; Anne Klintbom, Agnes Söderström och Anders Söderström, hette de.
Det var årets första kulglass i strut och att kunna avnjuta den på en stenmur ute i solen, det är ett vårtecken så säkert som något, menade de.
Ett minus i sökandet efter våren var avsaknaden av blåsippor. Vi letade vid "säkra ställen", platser där blåsippan brukar visa sig väldigt, väldigt tidig. Men inte minsta lilla knopp.
Tjärdoften från båtar vid Flundreviken och människor med picnickorg vägde dock i viss mån upp blåsippsbristen. Och alla flanörer.
Och sen är det ju ljuset. Det kanske säkraste vårtecknet av dem alla. På söndagskvällen, när mörkret inte kom förrän efter halv åtta, då insåg man till fullo att nu är våren här. Vinterskrud eller ej.

Våren är här - trots vinterskrud

Det var ett Gotland i vinterskrud som gick över till sommartid helgen som gick.Med ett snödjup på mellan 17 och 27 centimeter och en medeltemperatur en bra bit under 0 grader.Men trots snön och kylan finns våren här.GT mötte den under lördagen, innan klockorna ställdes fram.

Det var ett Gotland i vinterskrud som gick över till sommartid helgen som gick.
Med ett snödjup på mellan 17 och 27 centimeter och en medeltemperatur en bra bit under 0 grader.
Men trots snön och kylan finns våren här.
GT mötte den under lördagen, innan klockorna ställdes fram.