Det är den ekonomiska rapporten för november som visar att nämnden i år kommer att gå back med minst 200 miljoner kronor jämfört med budget. Ett rekordstort underskott – och betydligt sämre resultat än prognosen i april, när man räknade med ett underskott på 105 miljoner kronor vid årets slut.
– Vi behöver få riksdag och regering att förstå att gotländsk vård behöver andra förutsättningar än andra regioner, att staten behöver ta ett större ansvar för finansieringen, säger Filip Reinhag (S), ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden. Han fortsätter:
– Vi har kunnat visa på merkostnader med 275 miljoner varje år, som vi också hanterat. Men nu har vi också en stentuff sits med en hög inflation. Min förhoppning är att vi på Gotland ska kunna rida ut den här ekonomiska krisen och inte, som man tvingats göra i exempelvis Sörmland, lägga stora varsel eller skära ned på hälso- och sjukvården.
En stor del av minusresultatet beror på kostnaden för bemanning som har stigit med 139 miljoner kronor under 2023 (januari-november), vilket motsvarar en ökning på tolv procent mot samma period i fjol.
Men det är stor skillnad på kostnadsökningen för egen och inhyrd personal. För den egna personalen ligger den på nio procent och för inhyrd personal är ökningen 32 procent. Hittills i år, till och med november, har hyrpersonalen kostat 176 miljoner kronor. Det är nästan 43 miljoner mer än samma period 2022, och hela 141 miljoner kronor över årets budget.
Nästa år kommer budgeten för hyrpersonal att höjas från 35 till 50 miljoner kronor. Enligt Filip Reinhag är det fortsatt fokus på att förbättra villkoren för den befintliga personalen. Ett arbete där man gjort vissa åtgärder under 2023 men som är långt ifrån färdigt.
– Det visar ändå att det finns stora kostnader för något som vi egentligen inte skulle behöva ha. Om man från politikens håll lägger en större budget för hyrpersonal så går man på något sätt från incitamenten att stärka situationen för den befintliga personalen. Förväntan är ändå att klara av att bryta utvecklingen kring hyrpersonalen, men vi kommer ju inte gå ner till noll kronor för det under nästa år och därför måste vi ändå ta en viss höjd för det i budgeten, förklarar Filip Reinhag.
Totalt sett har kostnaderna för hälso- och sjukvården på Gotland ökat med 220 miljoner kronor. Utöver skenande kostnader för hyrpersonal, står läkemedel för en stor del av ökningen under det senaste året – nästan 50 miljoner kronor.
Något som sedan tidigare beskrivits som ett ljus i tunneln är att den regiongemensamma upphandlingen av hyrpersonal har fått grönt ljus från kammarrätten i Göteborg. Det innebär gemensamma spelregler för regionerna över hela landet och att vissa upphandlade företag med specifika prislistor ska användas. Något som Filip Reinhag uttryckt stora förhoppningar till i kampen mot skenande kostnader för hyrpersonal.
– Den senaste informationen är att vi kan gå på det nya avtalet från 1 mars nästa år. Givet den volymen vi har i dag kommer vi att kunna minska kostnaden för hyrpersonal. Sedan är förhoppningen att själva användningen av hyrpersonal också ska minska. Hur mycket vi kan få ner kostnaderna redan nästa år vill och kan jag inte spekulera i nu, säger han.