Var tjugonde svensk har blivit hotad med ett skjutvapen Gunnar Öberg prisad för sitt arbete mot våld och droger

I Sverige flaggar vi den 10 december för Nobeldagen, men detta är också dagen för mänskliga rättigheter. På Gotland uppmärksammades detta genom att Röda korset, Amnesty och Rädda barnen på Gotland arrangerade ett seminarium om problemen med spridningen av lätta vapen i världen och i vårt eget land.
Termen "lätta vapen" är inte någon "light-beteckning" för mindre farliga vapen. Med "lätta vapen" menas tvärtom alla de vapen som är så lätta att de kan användas och bäras av en eller flera personer utan hjälp av fordon.
De är lätta att transportera, lätta att lära sig använda, lätta att komma över och just därför så farliga.
En halv miljon människor dödas varje år med lätta vapen.
Om detta berättade Malin Greenhill från Röda korset och Peter Brune från Kristna fredsrörelsen, två organisationer som båda har engagerat sig i frågan.

Vill inte släppa vapnen
Många av alla dem som dödas med lätta vapen dödas i väpnade konflikter, men när den väpnade konflikten har dragit förbi finns vapnen många gånger kvar i de drabbade områdena och här skapar de stora bekymmer.
Den som har vant sig vid att gå beväpnad släpper inte gärna ifrån sig den trygghet och det beskydd som vapnet ger. Och i ett samhälle där många är beväpnade, där ökar också kriminaliteten och osäkerheten.
Ibland blir områden så oroliga att det blir omöjligt för humanitära organisationer att komma in och ge hjälp till de som behöver den.
Våldsspiralen bara fortsätter om man inte avväpnar ett område efter en väpnad konflikt, säger Malin Greenhill.

Lättare arbeta mot landminor
Arbetet mot lätta vapen är mer komplext än arbetet mot landminor. Mot minor kan man arbeta med krav på totalförbud, kampen mot lätta vapen kompliceras av att så många av dessa vapen är legala och används av exempelvis militärer, poliser och jägare.
Malin Greenhill tror att arbetet med att samla in illegala vapen blir effektivast om människor i oroliga områden får lämna in sina vapen och får annan trygghet i stället.
I exempelvis Albanien har man jobbat på det sättet. När vapnen lämnats in har samhället fått telefonledningar eller gatubelysning i utbyte.
I ett internationellt perspektiv är arbetet mot spridningen av lätta vapen ett verkligt sisyfosarbete, men också i Sverige handlar det om ett gigantiskt projekt. För några år sedan bedömde man att det fanns 30 000 illegala skjutvapen i omlopp i Sverige. I dag kan de vara ännu fler, men hur många, det vågar ingen säga.

Svar som skrämmer
Röda korset har låtit Temo undersöka svenskarnas erfarenheter av och attityder till lätta vapen.
Undersökningen berättar att fem procent av oss som bor i Sverige har blivit hotade med ett skjutvapen, att mer än varannan tror sig veta hur de ska få tag på ett skjutvapen om de ville ha tag på ett och att var sjunde svensk tycker att det är en rättighet att bära skjutvapen.
Men undersökningen berättar också att en stor majoritet anser att det är viktigt att vapeninnehav regleras i lag, att fler vapen i samhället ökar brottsligheten och att polis och tull ska göra mer för att stoppa spridningen av illegala vapen.
Med den här undersökningen i ryggen har vi ett tungt argument för att arbeta vidare med de här frågorna, konstaterar Malin Greenhill.