Det är en betydande psykosocial ohälsa i samhället. Så förklarar överläkaren och ordförande i läkemedelskommittén, Franz Rücker, det faktum att allt fler gotlänningar äter medicin mot lättare depressioner och annan psykisk ohälsa, så kallade SSRI-preparat. Statistik från Socialstyrelsen visar att 88 av 1000 gotlänningar fått medicin av klassen N06A utskrivet till sig under 2012. Det börjar alltså närma sig var tionde gotlänning.
Den typen av mediciner, till exempel Sertralin, ges till patienter som lider av lättare eller måttliga depressioner och olika former av ångestsyndrom.
Ständig ökning
För sex år fick 67 personer av 1000 på Gotland samma mediciner utskrivet åt sig. För ett tiotal år sedan kallades den här typen av läkemedel lite slarvigt för lyckopiller. De var ifrågasatta och omdiskuterade. Sedan dess har preparaten förändrats något med färre biverkningar och Franz Rücker vill inte kalla medicinerna för lyckopiller. Han har heller inte uppfattningen att de skrivs ut för lättvindigt.
- Det ÄR så många som mår dåligt nu, säger han.
Om man granskar statistiken vidare så är den här typen av preparat nästan dubbelt så vanliga bland kvinnor som bland män. Man kan också se en tydlig ökning av utskrivningen till yngre människor. 2006 fick 12 patienter av 1000 i åldersgruppen 10 till 19 år recept på något av preparaten. Förra året var motsvarande siffra 42.
Gotland ligger i mittskiktet om man jämför ön med andra län i landet. Mest skrevs det förra året ut till patienter i Västra Götaland och minst till patienter i Stockholm.
Motion först
Enligt Läkemedelskommittén rekommenderar den gotländska vården den här typen av mediciner efter att man först prövat motion och samtalsterapi i form av KBT (kognitiv beteende terapi). Primärvården har under de senaste åren ökat möjligheten för människor att kunna gå och prata med någon på vårdcentralerna. Ändå är det cirka ett halvårs väntetid.
Franz Rücker ser allvarligt på situationen och konstaterar att läkemedlen har en begränsad effekt och att det saknas riktigt bra behandlingar vid psykisk ohälsa. Han ser också problem med att primärvården har en dålig läkarsituation. Hyrläkare som kommer och går är inte vad den här typen av patienter behöver.
– De behöver en allmänläkare som känner till patientens situation och familjeförhållanden, säger Franz Rücker.