Var tionde svensk är <br> utsatt för trakasserier
Det är svårt att ge några generella råd till de personer som utsätts för hot och trakasserier.
Av erfarenhet vet man att ju närmare bekant gärningspersonen är, desto större är risken att trakasserierna kan leda till fysiskt våld.
Det man kan göra är att polisanmäla och se till att polisen säkrar så mycket bevis som möjligt.
I våras kom Brottsförebyggande rådets (Brå) rapport om så kallad stalkning, ett ord för upprepade trakasserier som främst har använts när kända människor förföljs av besatta fans.
Villkorligt och fängelse
Men Brås undersökning visar att en av tio svenskar någon gång har utsatts för upprepade trakasserier och de flesta som utsätts är kvinnor. Brås studie grundas på en telefonundersökning där 4 000 slumpvis utvalda personer i åldrarna 18-79 år har ringts upp.
Bara en knapp tredjedel av de utsatta har polisanmält trakasserierna och av dessa har en femtedel lett till någon form av påföljd, de vanligaste brottsrubriceringarna var olaga hot och misshandel. Vanliga påföljder är villkorlig dom och fängelse.
Brå konstaterar i sin rapport att stalkning döljer sig bakom många polisanmälningar om olaga hot, ofredande och våld mot kvinnor. Men varken lagar eller rättsväsende är anpassade för detta, i dag bedöms varje enskilt brott för sig och och lagstiftningen tar inte så mycket hänsyn till om de enstaka brotten är en del av ett upprepat mönster av nedbrytande trakasserier.
Ett framtidsbrott
Dessutom påpekar Brå att polisen inte arbetar systematiskt för att få fram om en anmälan döljer ett upprepat och pågående mönster av handlingar:
"Det betyder att polisen kan missa både möjligheten att säkra framtida bevis och ge den som utsatts nödvändigt skydd och stöd" sa Stina Holmberg, enhetschef på Brå, när rapporten överlämnades i slutet av februari i år.
Det som skiljer den här brottsligheten från annan är att brottet inte är en avslutad händelse som har ägt rum utan ett pågående förlopp som sträcker sig in i framtiden. Man vet aldrig när det ska komma nåt nytt brev eller samtal och man ser inget slut.
Det finns ingen "typisk" gärningsperson för den här typen av brott. Tillvägagångssätten, omfattning, karaktär och orsaker är väldigt varierande från fall till fall. Studier i USA och England visar att en mycket liten del av gärningspersonerna kan anses ha en psykisk störning.
Besöksförbud
Brå ger också förslag på hur lagen kan förändras så att straffvärdet höjs för brott som ingår i ett mönster av trakasserier, och även hur polisens arbete kan förbättras.
Man jämför med hur lagstiftningen ser ut för kvinnofridsbrott, där just det upprepade mönstret väger tungt när brotten ska bedömas. Brå ger även exempel från Kalmar där polisen drivit ett projekt där man genomför systematiska hot- och riskbedömningar för att få ett underlag om den som anmält ett brott är i behov av exempelvis besöksförbud, larmtelefon eller kontakt med frivillig organisation.
Så jobbar vi med nyheter