Var går gränsen?
- Det gotländska samhället borde göra ett motdrag och visa hur man kan skapa 127 andra arbetstillfällen, som inte kostar oss 80 miljoner unika ton av vår ö, säger länsmuseets geolog Sara Eliason.
- Om Nordkalk inte får öppna fler brott på Gotland, har de en plan b. De ser alternativ. Men de gotländska myndigheterna har ingen oberoende framtidsplanering. Ingen planerar för vad som händer om Nordkalk inte får stanna och framförallt, ingen tillåts peka på seriösa alternativ till låta dem stanna, säger hon.
Sara Eliasson anser att myndigheterna borde tillåtas vara mer aktiva i debatten.
- Länsstyrelsen kan bara invänta tillståndsansökningar. Tjänstemännen borde uppmuntras till att ta fram en motvikt istället, en framtidspolicy för hur många kalkbrott vi ska tillåta på Gotland. Nu kan ju ingen säga var gränsen går, säger hon.
Som geolog vet Sara Eliasson att bergrunden på norra Gotland är unik och ger natur som är unik på våra breddgrader.
- På Gotland och till viss del på Öland finns den största delen av alvar och hällmark i hela världen. Vi har en helt unik flora och fauna med sydliga arter, alpina arter, sydostliga arter och nordliga arter som inte hittas tillsammans någon annanstans. Jag tror att det finns en viss hemmablindhet inför det här. Kommer man från Gotland finns risken att man ser kalksten överallt och tänker ?so what?? Jag tror att folk borde prata med med utlänningar och fastlänningar som kommer hit. Det skulle ge perspektiv på hur unikt Gotland är, säger hon och poängterar att undersökningar av vad turister uppskattar mest på Gotland är orördheten.
- Borde vi inte låta den här marken vara och skapa nya jobb i besöksnäringen istället, säger hon.
När fackförbunden hävdar att det hör till den gotländska kulturhustorien att bryta kalk vill hon invända mot att likna dagens verksamhet med den som skett genom historien.
- Brytningstakten idag går inte att jämföra med den som hölls förr. Påverkan på miljön idag är så mycket större, säger hon.
Och vattenfrågan oroar henne.
- Ingen vet hur vattnet rör sig här under. Man kan inte veta det utifrån de generella antaganden som används i Nordkalks miljökonsekevensbeskrivning. Teoretiskt finns alltså möjligheten att det ligger Lummalundagrottor här under, säger hon.
Om Nordkalks provbrytningar skulle påverka vattenflöden negativt tror hon att skadorna kommer ske väldigt snabbt.
- Sprickbildningarna i det gotländska kalkberget innebär att förorenat ytvatten väldigt snabbt kan få kontakt med grundvattnet. Det kan gå på bara några timmar, och påverkansområdet skulle kunna sträcka sig långt utanför det avgränsade provbrytningsområdet, säger hon.
Att vattnenflödenas struktur i kalkberget är komplicerad och oföutsägbar märks märks tydligt på ön varje år anser hon.
- Många gotlänningar med egna brunnar har fått märka av att grundvattnet förorenats av salt och föroreningar, på grund av att grundvattenflöden påverkats på olika sätt. Inte bara av industrin, säger hon.
Sara Eliasson ser sammantaget mycket stor anledning till försiktighet och känner inte ett tillstånd i Miljödomstolen skulle vara en garanti för att grundvattnet inte riskeras.
- Tunnelbygget genom Hallandsåsen fick också tillstånd, trots att en geolog hade kunnat förutspå problemen. Det finns tyvärr många exempel på att det inte alltid är så lätt som man tror att göra de här ingreppen utan att påverka grundvattnet.
Så jobbar vi med nyheter