Hjärt- och kärlsjukdom, högt blodtryck, diabetes och lungsjukdom är sjukdomar där risken att drabbas av svåra symptom vid covid-19 bedöms som extra stor. Socialstyrelsen har därför kartlagt hur stora riskgrupperna är på olika håll i landet.
Gotland hör tillsammans med Västernorrland och Norrbotten till de län där andelen individer med någon av de utpekade sjukdomarna är högst. Av gotlänningarna har drygt 16 500 ökad risk för svåra symptom vid virussmitta. Andelen män är högre än andelen kvinnor.
Vanligast är högt blodtryck. Nästan en fjärdedel (13 700) på Gotland lider av högt blodtryck. Drygt 4 000 har en hjärt- och kärlsjukdom, 3 400 har diabetes och 2 500 en lungsjukdom.
Risken för svåra symptom ökar om man har mer än en av sjukdomarna. Socialstyrelsens genomgång visar att andelen med två eller fler sjukdomar är högre på Gotland än genomsnittet. Drygt 4 600 gotlänningar har två av de fyra sjukdomarna som ökar risken för svåra symptom.
– Alla de här sjukdomarna kan kopplas ihop med våra levnadsvanor. Men när det gäller tobaksvanor, alkohol och aktivitet är skillnaderna mellan Gotland och övriga landet nu så små att man inte med säkerhet kan säga att det är någon skillnad, säger folkhälsostrategen Veronica Herrman och tillägger:
– Inte heller när det gäller övervikt är det någon större skillnad.
Veronica Herrmans förklaring till att Gotland har förhållandevis många i någon riskgrupp beror på att vi har en hög andel äldre.
De som är över 70 år är en utpekad grupp som ska skyddas särskilt. Socialstyrelsens siffror visar tydligt varför. Nästan hälften (7 831) av gotlänningarna med hjärt- och kärlsjukdom, högt blodtryck, diabetes eller lungsjukdom är 70 år eller äldre.
För de yngre är skillnaden mot övriga landet mindre, men även bland de under 70 år är det vanligare på Gotland att tillhöra någon riskgrupp. Nära 8 700 gotlänningar under 70 år har hjärt- och kärlsjukdom, högt blodtryck, diabetes eller lungsjukdom.
Det finns anledning att ha fokus på folkhälsan just nu. Stress och sämre ekonomi kan påverka kost, tobaks- och alkoholvanor negativt. Karantän kan leda till ökat stillasittande.
Å andra sidan har intresset för att sluta röka ökat, och många har fått upp ögonen för hur ändrade kostvanor och mer aktivitet kan öka välbefinnandet.
– Det är alltid viktigt att slå ett slag för bättre levnadsvanor. Särskilt nu, säger Veronica Herrman.