När coronapandemin bröt ut befarade många att våld i hem och nära relationer skulle öka. På Gotland gjordes också fler polisanmälningarna av den typen under 2020.
– Vi ser en tydlig ökning av våld i nära relationer. En förklaring är att det nu omfattas av flera brottskoder än tidigare men vi kan också se att det är en reell ökning. De senaste åren noterar vi också en högre anmälningsbenägenhet, sa polisområdeschef Fredrik Persson till GA, i januari.
Medarbetarna på Familjefrid, regionens verksamhet som erbjuder råd och stöd till vuxna som upplever eller har upplevt våld i nära relationer, har hittills inte kunnat se någon ökning kopplad till pandemin.
– Vi hade befarat det, det var de signaler vi fick både nationellt och internationellt, säger Anki Schandl, samordnare på Familjefridsteamet.
Hon tror att det finns flera förklaringar till att de ännu inte sett effekter av pandemin i deras verksamhet.
– Vi har inte haft lockdown som många andra länder haft, utan har ändå haft en ganska stor frihet att kunna jobba och röra sig fritt. Sen kan det också i det här läget vara svårare att söka kontakt, säger Anki Schandl.
– Den risk vi pratar om nu är att det blir grövre våld, en eskalering när den som utövar våld kan göra vad den vill utan insyn, säger Helén Fredriksson, som jobbar med stödsamtal för våldsutsatta.
Däremot delar de polisens bild av att benägenheten att anmäla våld i nära relationer har ökat de senaste åren.
– Där tror vi faktiskt att regeringen har jobbat aktivt med frågan sen 2016 har spelat roll, säger Anki Schandl.
Att frågan har kommit upp på agendan och att mer pengar avsätts till olika verksamheter och åtgärder, ger effekt.
– Att vi pratar mer om det, i stort och smått. Jag tror också att Me too har gett ringar på vattnet, det är inte längre en dold familjeangelägenhet, utan ett stort globalt folkhälsoproblem och även ett samhällsproblem, säger Anki Schandl.
Regeringens sjätte jämställdhetspolitiska delmål är att mäns våld mot kvinnor ska upphöra.
– Våld i nära relationer och mäns våld mot kvinnor pågår hela tiden, säger Anki Schandl.
– De här problemen fanns redan innan pandemin, i alla samhällsgrupper och det är det stort mörkertal redan från början, säger Helén Fredriksson.
De klienter de möter på Familjefrid är i olika skeden.
– Det kan både vara inför och mitt under ett uppbrott, men även flera år efteråt, säger Anki Schandl.
För den som vill lämna en våldsam och destruktiv relation finns såväl känslomässiga, som sociala och praktiska hinder.
– Det är många praktiska saker som är superviktiga, som var du ska bo, om det finns barn inblandade, det kan finnas djur som ska med, det kan vara att hämta saker när du ska flytta, säger Emelie Arvidsson, socialsekreterare inom socialtjänsten, som jobbar nära Familjefrid.
En annan viktig del i Familjefrids verksamhet är att lotsa klienterna till rätt myndigheter och instanser, hela tiden utifrån klientens behov.
– Det är någonstans den våldsutsattas process och därför ser den olika ut. Vitsen är att vi ska finnas för klienten, vi skriver inga journaler, det här är inget man tvingas till utan här kan man känna sig trygg och få samtalsstöd, säger Helén Fredriksson.
– Det viktigaste för oss är att förmedla att vi finns, även om du inte är redo så finns vi här när du är där, säger Anki Schandl.