Vägbelysningen: Arbetet går vidare trots pengabrist

Trafikverket saknar pengar till att överta kommunal belysning som står längs statliga vägar. Trots det har ett nytt pilotprojekt påbörjats.

Vägbelysning
Jenny Iversjö

Vägbelysning Jenny Iversjö

Foto: GA-arkiv

Gotland2021-04-23 06:10

Frågan om de drygt 2 000 belysningspunkter som Region Gotland driver längs öns statliga vägar har varit en långdragen fråga. Dåligt underhållna stolpar som monterats ned har väckt ilska och följts av namninsamlingar. Belysningen är en viktig landsbygdsfråga.

För att få en lösning på nationell nivå genomförde Trafikverket och SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) ett pilotprojekt i 17 kommuner. Resultatet, som presenterades 2017, visade att många ljuspunkter var i farozonen. Trafikverket skulle bara ta över anläggningar som har minst halva livslängden kvar, och bedömde att det rörde sig om 30–50 procent av de kommunala ljuspunkterna.

Under åren som gått har Region Gotland avsatt pengar och rustat upp en del belysning.

– Vi har bland annat åtgärdat belysning i Fårösund, Slite, Ljugarn, Garda och Burgsvik, berättar Jenny Iversjö som är chef för regionens mark- och trafikavdelning.

Bristfällig belysning har monterats ned.

– Det rör sig bara om 150 belysningspunkter, och det är under väldigt många år, säger Jenny Iversjö.

Efter pilotprojektet 2017, där Gotland inte deltog, har regionen väntat på nästa steg. Tillsammans med Trafikverket måste man kartlägga all vägbelysning och bedöma vilka Trafikverket kan ta över, vilka som måste monteras ner och om det eventuellt ska sättas upp ny belysning längs vissa sträckor.

Resultatet ska sammanställas i belysningsplaner. Det arbetet har påbörjats. För landets 290 kommuner ska lika många planer tas fram. 

– Vi har tagit fram ett automatiserat kartbaserat verktyg, där man matar in uppgifter om till exempel trafikmängd, vägbredd, tätorter och offentliga byggnader, berättar Kenny Dolleris vid Trafikverket.

15 kommuner ingår i pilotprojektet. För hälften av dem är de första resultaten klara.

– Det har gått över förväntan. För de flesta behövs inte särskilt många kompletteringar, säger Kenny Dolleris.

Det finns fortfarande möjlighet för kommuner att anmäla sig till pilotprojektet, och kan man leverera ett bra underlag kommer man snabbare fram.

– Vi arbetar vidare med kartverktyget. Målet är att ha ett webbaserat verktyg klart till hösten. Då ska kommunerna själva kunna gå in och ta fram belysningsplaner, säger Kenny Dolleris.

Kenny Dolleris påpekar att planerna inte bara ska ange var belysningspunkter kan monteras ner. Det kan behövas ny belysning på flera håll för att vägarna ska uppfylla Trafikverkets krav.

En sak är dock klar, att genomföra belysningsplanerna kräver pengar. Mycket pengar. Belysningen längs de statliga vägarna kostar i dag Trafikverket 350 miljoner kronor per år. Den summan stiger till över 600 miljoner kronor, om staten ska ta över kommunala belysningspunkter. Dessutom räknar Trafikverket med att ny belysning som kommer att krävas innebär investeringar på 2,8 miljarder kronor.

Trafikverkets generaldirektör Lena Erixon meddelade i slutet av mars att Trafikverket den närmaste tiden inte tänker överta kommunernas belysningspunkter. Det saknas pengar för det.

Beskedet från Trafikverket har upprört SKR:s ordförande Anders Knape. I en debattartikel skriver han att staten måste ta ansvar för belysningen längs de statliga vägarna: ”Nu är det upp till regeringen att agera. Trafikverket måste få i uppdrag att erbjuda sig att ta över anläggningarna och tilldelas medel för att finansiera ett sådant övertagande. Det är på tiden att staten tar notan för sin egen vägbelysning.”

Då krävs belysning

Kraven på statens vägnät fastställs i VGU (Vägar och gators utformning). Huvudprincipen är att väg på landsbygd inte ska förses med belysning, annat än i undantagsfall. Följande kan göra att man bör överväga att ha belysning:

Högt trafikflöde (över 7 000 fordon per dygn på årsbasis, 5 000 fordon om vägen har gång- och cykeltrafik), 

Störande eller missledande ljus.

Hög andel mörkerolyckor.

Smala körfält.

Komplexa korsningar.

Stort antal gång- och cykeltrafikanter på vägren efter mörkrets inbrott.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!