Utställning med plats för nya Östersjö-fynd

Ett akvarium står redo för att visa utvalda fynd från kommande arkeologiska undersökningar. Med ekonomiskt stöd från Nord Stream startar marinarkeologen Göran Ankarlilja i maj en tolv veckor lång undersökning på fyra platser utanför Visby.
Den kanon som lyftes upp ur djupen i september måste konserveras och finns inte med på utställningen. Här finns istället en rad andra fynd - som mynt från skeppskassan, en vacker silversked, en liten keramikkruka, en tenntallrik, en skepparpipa, en torskpilk i bly. Allt finns att beskåda medan stormen ryter ur utställningsrummets högtalare.

Första fynden
De första fynden togs upp 1965 av Rune Fordal.
- Jag blev inspirerad när Anders Franzén var i Visby och berättade för Tekniska klubben hur han hittade Vasaskeppet. 1964 började jag och andra i dykarklubben att leta utanför Visby och 1965 gjorde vi de första fynden.
Fynden lades i högar på havsbottnen i väntan på att tas upp.
- 1966 hjälpte jag en skeppare att få loss en tross som fastnat i propellern. Som tack fick han hjälpa oss att ta upp en del av fynden. Det var säkert 5000 kilo vi tog upp. När jag knackade i rosten hittade jag ett silverföremål, berättar Rune Fordal.
Två ingraverade silversköldar visar att fyndet Rune Fordal gjorde var en silversked som tillhört underamiralen Jens Truidsøn Ulfstrand och hans maka Lisbeth Bille. Underamiralen förde befäl på skeppet Hannibal.
Förvånansvärt lite finns dokumenterat om katastrofen som inträffade natten till den 29 juli 1566. Nordiska sjuårskriget var då inne på sitt tredje år. Gotland var danskt. Den dansk-lybska flottan hade mött svenskarna i en drabbning vid Ölands norra udde. I striden hade befälhavaren Christoffer Mogensen dödats. Man avbröt då striden för att se till så att Mogensen så fort som möjligt blev begravd i vigd jord. Gotland låg närmast och man avseglade mot Visby, och på dagen den 28 juli 1566 begravdes Mogensen i Visby domkyrka.
Medan begravningen pågick låg Svalen, Floris, Engel, Mercurius och övriga skepp på redden. Totalt bestod flottan av 39 skepp. På natten blev det ett förfärligt oväder som Fredrik II har beskrivit i sin krönika:
"...I soluppgången samma dag antog himmelen de underligaste färger. Havet sjöd under skeppen, trots att det var vindstilla, och utifrån havet hördes liksom jämrande klagorop. Plötsligt kom stormen, som störtad ur en säck. Den varade i nästan sex timmar."
I stormen förlorade man 15 skepp, och det sägs att 6000-7000 människor drunknade. 1400 människor räddades. Av dem inkvarterades 600 på Wisborgs slott och resten togs omhand på landsbygden, i väntan på transport till Danmark.
Första antikvarien Malin Lindquist som producerat utställning liknar katastrofen 1566 vid tsunamin 2004 i Sydostasien. Antalet döda översteg Visbys befolkning. Det borde finnas massgravar och det finns många teorier om var man bör söka. Men några gravar har ännu inte hittats.

Fyra platser
Vrakrester och fynd har hittats till havs från reningsverket söder om Visby till Brissund norr om staden. När Göran Ankarlilja inleder dykningarna i maj sker det på fyra utvalda platser. Dykningarna görs på grundare områden, men helst vill han leta i djupare vatten. Om det finns bevarade vrak ligger de längre ut till havs, på omkring 40 meters djup.
- Det finns indikeringar om vrak, men vi vet inte om de är från 1500-talet. De är övertäckta av sand, men det som finns där kan i bästa fall vara i klass med Stora kronan (som förliste vid Ölands södra udde 1676), berättar Göran Ankarlilja.
- Förhoppningsvis kan vi ägna lite av tiden åt att undersöka vraken på större djup.
Utställningen om dansk-lybska flottans undergång visas till och med den 16 december 2008. Den är producerad av Malin Lindquist, formgiven av scenografen Katrin Listfeldt och sponsrad av Nord Stream.
Per Leino