"Uppsägningar kan inte uteslutas"
Redan efter årets två första månader pekar prognosen på 15-25 miljoner kronor i underskott för hälso- och sjukvården på Gotland.
- Under de senaste tre åren har vi jämfört med landstings-Sverige lyckats pressa kostnaderna på Gotland med 70 miljoner kronor. Men ändå har vi inte en budget i balans. Det här året blir ett kärvt år för sjukvården på ön. Vi har ett sämre läge än ifjol redan efter två månader.
Det säger hälso- och sjukvårdsdirektör Jan-Olov Henriksson. Kostnader som man inte rår över ökar. Samtidigt ska man spara ytterligare. Den 23 mars blir det ett extra arbetsutskott som ska diskutera nya förslag på nedskärningar som förvaltningen har tagit fram.
- Kostnadstakten är exempelvis inom kirurgkliniken betydligt högre än vad vi får kompensation för i budgeten. I stället ska vi spara mer. I slutändan går det inte att utesluta uppsägningar. Ifjol löste vi kostnaderna utan uppsägningar. Men sju tjänster försvann, säger Jan-Olof Henriksson.
De största underskotten finns inom primärvården och på lasarettets opererande avdelningar och på Iva. Inom kort måste man åter se vilka nya nedskärningar som måste genomföras. Uppsägningar, höjda avgifter och kanske stängda avdelningar kan komma att ingå.
- Vi vet redan i dag att vi har en ram att hålla oss inom, en ram som är på 907 miljoner kronor, säger nämndens ordförande Åke Svensson (s).
Nya nedskärningar
- Vi ska göra mer saker för mindre pengar. Återigen kan det bli stoppaket. Det finns ingen anledning att vänta på bättre tider, suckar Jan-Olof Henriksson.
Som om detta inte räckte så har beslutet kommit om en nationell vårdgaranti som träder ikraft den 1 november. Garantin säger att man ska ha rätt till en operation inom tre månader. Bara till ortopeden finns på Gotland en kö på 200 patienter till knä- och höftoperationer. En operation kostar cirka 70 000 kronor. Totalt alltså en kostnad på 14 miljoner kronor.
I morgon onsdag presenteras den nationella vårdgarantin vid en presskonferens i Stockholm. På Gotland kan det kanske bli en presskonferens på torsdag om vad den här vårdgarantin innebär för Gotland.
Vid gårdagens sammanträde med hälso- och sjukvårdsnämnden diskuterades också den utredning om merkostnader för sjukvården på grund av ö-läget. En utredning som vi presenterade för ett par månader. Analysen visar att Gotland år 2003 hade merkostnader på 115-120 miljoner kronor. Men det bidrag som kommunen får till sjukvården borde vara 15-20 miljoner kronor större, anser utredarna.
Osäkert om mer bidrag
Frågan är vad utredningen kan leda till. Ö-lägets betydelse för sjukvårdens merkostnader har diskuterats i 20-30 års tid och framstötar har gjorts till regeringen om kompensation. Men svaret har hittills var nej.
- Men det är först nu som vi har en analys och siffror på vad det innebär. Det här har gått iväg till finansutskottet. Vad det kan leda till är svårt att säga. Jag har kontakt med Lilian Virgin i riksdagen. Grunden för den utredning som är gjord är en gemensam motion från centern och socialdemokraterna, säger Åke Svensson.
Resultatet av utredningen och framtiden för öns hälso- och sjukvård finns också med när kommunens framtidsutredning ska diskuteras vid ett seminarium den 23-24 mars. Man vill från nämndens sida ha in synpunkter både från kommunledningen och från allmänheten. Det finns ett antal frågor att ta itu med inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Dit hör exempelvis konkurrens. Kan man låta någon annan driva de labb som lasarettet nu sköter?
Så jobbar vi med nyheter