Unika sopproblem i vÀrldsarvstaden
TrÄnga grÀnder och kullerstenar.Det hör till Visby innerstads charm och unika miljö.Men för sophÀmtningen skapar det problem. Gemensamma soprum kan bli en lösning fram-över.
Fredrik Malmqvist och Ronny GrÀsman tömmer sopor i innerstan.
Foto: Bengan Zettergren
Det Àr den sista etappen och sen har hela ön det mer miljövÀnligare systemet med dubbla kÀrl och ökad Ätervinning. Och dÀr man betalar utifrÄn hur mycket soporna vÀger.
De sista som ansluts
Det Àr de sista cirka 4 000 av öns totalt 25 000 abonnenterna som ska anslutas. Och i ytteromrÄdena ser man inga svÄrigheter.
- DÀr behöver vi inte uppfinna nÄgot nytt, dÀr funkar det med bÄde bilar och kÀrl. DÀr handlar det mest om att gÄ ut med information sÄ abonnenterna vet hur det fungerar, sÀger Anders Lindholm, renhÄllningschef i Gotlands kommun.
Utmaning i innerstan
Men i innerstan fÄr man problem.
- Att införa den nya sophÀmtningen i Visby innerstad Àr verkligen en utmaning, sÀger Anders Lindholm.
TrÄnga grÀnder, trappsteg, grus och kullersten samt ofta vÀldigt smÄ ytor pÄ gÄrdarna gör att det blir svÄrt bÄde att hitta en lÀmplig placering för sopkÀrlen och för sopÄkarna att ta sig fram.
- En del grÀnder Àr sÄ smala att vi inte kan köra in, sÀger sopÄkarna Ronny GrÀsman och Fredrik Malmqvist som tar GT med pÄ en liten rundvandring för att visa problemen.
KÀrl pÄ hjul
DÀr de inte kan köra mÄste de gÄ runt till hÀmtstÀllena. Det funkar, tycker de, men i dag Àr det oftast sÀckar de hÀmtar.
Med det nya systemet ska alla ha kÀrl med hjul. Vanligen tvÄ kÀrl pÄ varje stÀlle, ett för brÀnnbart och ett för kompost. Och att dra tunga kÀrl med hjul pÄ kullerstenar eller nedför branta stentrappor lÀr inte funka. Dessutom strider det förmodligen mot Arbetsmiljöverkets regelverk.
Trappor
Ronny GrÀsman och Fredrik Malmqvist pekar pÄ en fastighet med jÀrngrind vid trottoarkanten och en brant stentrappa innanför.
- Var ska man stÀlla kÀrlen hÀr? Det mÄste ju bli nÄgonstans ovanför trappan för pÄ trottoaren fÄr ingenting stÄ, sÀger de.
Vi passerar en fastighet dÀr ett sopkÀrl stÀllts ut vid tomtgrÀnsen, vilken Àr bra. Men handtaget Àr vÀnt inÄt.
- MÄnga fastighetsÀgare Àr hjÀlpsamma, men det finns smÄsaker som folk inte tÀnker pÄ som skulle underlÀtta för oss, sÀger Fredrik Malmqvist.
400 problemstÀllen
För att klara att införa det nya sopsystemet i innerstan hÄller kommunens renhÄllningsavdelning pÄ med en omfattande inventering. RenhÄllningsteknikern Olavi Parkkila gÄr igenom alla fastigheter och deras sopförvaringsplatser. Han ser var de nya kÀrlen kan placeras och kollar dragvÀgar med mera.
- PÄ ungefÀr hÀlften av stÀllena kommer det att fungera, men vi har cirka 400 problemstÀllen, sÀger han.
Gemensamma soprum
Hur det ska lösas vet man inte Àn. I april kommer Arbetsmiljöverket och ger sin syn pÄ saken. Den lösning man kommer fram till mÄste ju funka Àven utifrÄn deras regelverk.
- Och sÄ har vi vÀrldsarvet att ta hÀnsyn till, sÀger Anders Lindholm.
Ett förslag man diskuterar Àr att bygga gemensamma soprum för vissa abonnenter. Ett gemensamt sophus pÄ en parkeringsplats eller liknande dit sopbilen kan köra.
- Men gemensam hÀmtning skapar problem med betalningen, sÄ det kanske inte Àr en framkomlig vÀg, sÀger Anders Lindholm.
Efter sommaren ska man ha Ätminstone ett förslag pÄ lösning klar. DÄ kommer man ocksÄ att gÄ ut med information till samtliga abonnenter i stan.
Ju krÄngligare det Àr att hÀmta soporna desto dyrare blir det. Saker man fÄr betala extra för Àr:
om sopkÀrlet mÄste dras lÀngre Àn fem meter. (lÀngsta tillÄtna dragvÀg Àr 50 meter)
trappor
lÄsta dörrar
Àven olÄst dörr eller grind
om sopkÀrlet mÄste dras lÀngre Àn fem meter. (lÀngsta tillÄtna dragvÀg Àr 50 meter)
trappor
lÄsta dörrar
Àven olÄst dörr eller grind
SĂ„ jobbar vi med nyheter