”Är man inte nöjd med den här lönen så är man nog så pass driven att man kan hitta ett annat jobb”, säger gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens ordförande Rolf Öström (M).
Region Gotland brukar varje år anställa ett hundratal ungdomar i så kallade ”feriejobb” under sommarmånaderna. Det rör sig vanligtvis om arbete inom bland exempelvis lokalvård, hemtjänst och trädgårdsarbete. Alla gotländska ungdomar som är mellan 15–20 år gamla kan söka feriejobb, men vissa grupper prioriteras – bland annat de som inte går i gymnasiet och saknar annan sysselsättning.
Rolf Öström (M) är ordförande i gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, som ansvarar för feriejobben. Han menar att många av ungdomarna som får arbete behöver ”väldigt mycket handledning”.
– Det ska vara för dem som har behov av det. Som kanske behöver komma ur sängen, lära sig hur ett jobb fungerar och att det lönar sig att arbeta, säger Rolf Öström.
Men lönen för de gotländska feriejobbarna ligger långt under fackförbundet Kommunals rekommendation för den typen av anställningar. Facket menar att 16- och 17-åringar bör tjäna minst 91 kronor i timmen. För den som har fyllt 18 rekommenderas en timlön på minst 111 kronor.
På Gotland ligger i stället lönerna på 75 respektive 84 kronor i timmen. Därtill kommer 12 procents semesterersättning. Men sedan 2022 har ersättningen ökat med endast fem kronor. Enligt Kommunal finns det dessutom en överenskommelse på riksnivå om att arbetsgivaren ska förhandla feriejobbarnas löner och villkor.
– Men någon sådan har vi inte haft på Gotland, vilket är synd. Det är en rätt stor skillnad mellan de faktiska lönerna och rekommendationen. Och det är olyckligt att vi inte kan enas om att faktiskt följa den, säger Pia Malmros.
Hon är Kommunals ordförande på Gotland och menar att det krävs rimliga löner för att inte skrämma bort ungdomar från den kommunala sektorn.
– Det är ändå första jobbet för väldigt många. En låg lön påverkar såklart vilken bild man får av arbetsgivaren, och vi behöver ju fler som vill komma och arbeta inom vårt avtalsområde, säger Pia Malmros.
Borde regionen erbjuda färre feriejobb med högre lön i stället?
– Det är ju en prioritering i så fall, så den frågan hänvisar jag till politikerna.
Pia Malmros är ordförande för fackförbundet Kommunal på Gotland.
Rolf Öström tycker emellertid att en sådan prioritering inte är rätt väg att gå.
– Jag anser att så många som möjligt ska få en möjlighet att arbeta. I år kommer vi att ha 132 feriejobbare – skulle man höja deras lön så måste man ta av något annat. Vi har ju begränsat med skattepengar, säger han och fortsätter:
– Ungdomarna tjänar ju pengar och kommer in på arbetsmarknaden. Och är man inte nöjd med den här lönen så är man nog så pass driven att man kan hitta ett annat jobb.
Anna Myhr är avdelningschef på utbildnings- och arbetslivsförvaltningen vid Region Gotland. Till Helagotland bekräftar hon att man i år inte har haft någon förhandling eller dialog kring feriejobben med Kommunal.
– Vi missade det i år, men annars har vi som en rutin att prata om feriejobb och lönesättning med dem. Och det vill vi såklart göra framöver också, säger Anna Myhr.
Anna Myhr är avdelningschef på enheten för arbetsliv och etablering vid Region Gotland.
Precis som Rolf Öström framhåller hon att lönen för feriejobbarna behöver vägas mot hur många man har möjlighet att anställa. Dessutom menar Anna Myhr att det under tidigare år har varit få feriejobbare som haft synpunkter på sin lön.
Men om ni skulle höja lönerna till Kommunals nivå skulle det som mest innebära rena lönekostnader på cirka 430 000 kronor i sommar. Är inte det en summa man kan tänka sig?
– Det är klart att sådana siffror kan väcka frågor. Men det är i så fall politikerna som ska ta ut en annan riktning. Det handlar om vad man vill lägga pengar på.
I Stockholms stad ligger feriejobbarnas timlöner över Kommunals rekommendation. På Gotland är de 16 respektive 27 kronor lägre.