- Det är nog runt tio minusgrader där uppe. Fast dom är pumpade med adrenalin så dom känner inget ändå, säger Dag Svensson som står på marken och tittar upp mot flygplanet.
Han är hoppledare och håller koll på att allting funkar som det ska. Trots att molnen rullar in med en väldans fart så kan vi ändå se flygplanet med blotta ögat. Piloten har hittat en lucka i molntäcket på ungefär 1 800 meter och hopparna får ta och kliva av där, vilket de också gör. Årets första hopp, och datumet är den 16 mars.
När brukar säsongen dra igång?
- Vi försöker börja någon gång runt påsk, så det här är inget onormalt, säger Dag.
Egentligen kan man hoppa året om på Gotland, så klart lite beroende på väder och vind. Fredrik Boman och Niklas Carlberg som kommer tumlandes ner från skyn hoppade senast den 15 december.
I vanliga fall ligger hopphöjden på cirka 3 000 meter med just den här kärran. Modernare flygplan kommer högre, och det går betydligt fortare att komma upp till höjd. Men idag blev det bara runt 1 800 meter på grund av molnen. Fast Fredrik och Niklas verkar inte missnöjda för det.
- Tjohoooo!
Diverse glädjerop hörs från ovan, liksom fladdret av fallskärmstyg i vinden. Hopparna landar på fältet intill klubbstugan vid Visby flygplats, de kastar skärmen över ena axeln och lunkar vidare med ett belåtet flin.