Angela Osin visar en kattfälla på ett loft i en lada. Den bortre änden av lådan är plexiglas så katterna luras att tro att de kan gå ut på den sidan.
Kattstödet tror att det finns flera tusen hemlösa och vilda katter på Gotland. En del av dem hittar nya hem via katthemmet men många lever ute eller i ladugårdar och uthus och föder hela tiden nya ungar som riskerar att fara illa. För att minska antalet katter hjälper därför Kattstödet till med att fånga in katter, kastrera dem och sedan sätta tillbaka dem där de fångades. Ibland rycker Kattstödet ut efter att djurhållaren hört av sig och bett om hjälp, ibland sker det efter att Kattstödets personal själva sökt upp ägaren och erbjudit hjälp.
– Vi börjar med att göra en inventering, bland annat med hjälp av kameror, för att få en överblick av hur många de är och i vilket skick de är. Sedan sätter vi ut fällor där de får mat vid specifika klockslag så katterna lär sig. När vi ska fånga dem ser vi till att vara där lite innan de matar dem, berättar Angela Osin, Kattstödets fältarbetare.
När katterna väl är infångade tas de till en veterinär där de blir undersökta, chippade, vaccinerade och, inte minst, kastrerade. Förra året ändrades djurskyddsbestämmelserna för katter och numera ska djurhållaren se till att djuren inte förökar sig oplanerat. Katter som rör sig fritt utomhus bör vara kastrerade. Och på frågan om vad som är viktigast när det gäller att ta hand om sin katt – förutom det uppenbara som att ge den mat och skydd – så svarar Angela Osin utan att tveka.
– De måste kastreras. Har man inte regelmässig avelverksamhet så ska de kastreras. För även man har dem som innekatter så händer det att de kommer ut. Och då blir det ungar.
En annan viktig åtgärd är att id-märka katten och registrera den.
– Om man har lagt pengar på att id-märka katten så ska man se till att den är registrerad. För att annars är det verkningslöst, säger Angela Osin.
I tolv år har hon jobbat som fältarbetare. Det började när hon hittade en katt som var skadad och behövde hjälp. Hon hade inte själv ekonomi att hjälpa katten men fick kontakt med Gotlands katthem som ryckte in. Senare hörde katthemmet av sig och undrade om hon kunde hjälpa dem att fånga in katter hos en äldre dam som hade hela källaren full.
– Och på den vägen är det, säger Angela Osin.
Katten Lucy är en av de drygt 100 katter som Kattstödet fångat in, kastrerat och släppt tillbaka i ägarens lada.
En annan av uppgifterna hon har som fältarbetare att åka och titta till katter som människor hittat och hört av sig om. Hon kontrollerar om de är friska och om de är chipmärkta och kan fixa veterinärhjälp om det behövs. Hon bedriver också en del uppsökande verksamhet och erbjuder sin hjälp efter att ha fått tips eller själv sett att det finns många katter på en plats. Hittills i år har hon hjälp 111 katter. 57 av dem har kastrerats och släppts ut igen, resten har omplacerats. När GA träffar Angela Osin ska hon släppa ut två nykastrerade honkatter i ladan där de fångades in. Det är ägaren själv som bett om Kattstödets hjälp att kastrera katterna och hen berättar varför.
– Jag vill inte att det ska spåra ur, det vore ju trist för allas skull. Jag tycker att Kattstödet gör ett bra jobb, deras verksamhet är beundransvärd och välbehövlig, säger ägaren som vill vara anonym.
De två kattsystrarna ska släppas ut på ladans loft. En av dem är lite mer tam och står kvar och tittar sig lite omkring innan den försvinner ned för trappan från loftet medan den andra är skygg och snabbt slinker ned mot friheten.
– Det känns jättehärligt, det är ju det här vi jobbar för, ler Angela Osin när katterna är ute ur burarna.