Kenny Cronhamn har en röd tröja på sig, och försöker hålla sig på säkert avstånd från bilar på den tätt trafikerade Färjeleden.
Förra året slängde svenskarna i snitt 449 kilo sopor per person. Till det kommer mörkertalet som hamnar längs dikeskanterna.
I en röd Region Gotland-tröja med en svart sopsäck i handen kliver Kenny Cronhamn runt bland andras sopor längs Färjeleden i Visby.
– Titta, allt det här är efter en kvart! Det är för jäkligt, säger han och visar säcken som redan är halvfull av snusdosor, godispåsar och förpackningar från snabbmatskedjor.
Sedan många år jobbar Kenny Cronhamn som boendeassistent hos regionen, där han ser till de som behöver omsorg inom västra Visbys hemtjänst.
– Jag mår bra av att vårda, och har alltid mycket att ge. Det är ett känslomässigt jobb, där du är både terapeut och ibland psykolog, förklarar han och berättar om ett delegerat medicinskt ansvar, vilket innebär att han exempelvis kan ge insulin till brukare.
Kenny Cronhamn menar att det krävs skärpning, för miljöns skull, och hoppas att fler lär sig att plocka upp sitt skräp efter sig.
Sedan Kenny Cronhamns arbetslag fick del av regionens friskvårdstimme använder han den för att koppla av, men också för att hjälpa miljö och klimat.
– Det är som en dubbeldusch. Jag får en fin återhämtning efter en timmes plockning, det är bra att få se något annat. Förhoppningsvis kommer jag tillbaka till jobbet pigg och fräsch, säger han och berättar att han sedan flera månader har lagt en timme i veckan på att rensa diken runt Visby från skräp.
Mellan 30 och 40 fulla sopsäckar har det hittills blivit, som han lastat i regionens bil, för att lämna på återvinningscentralen innan han åker tillbaka till jobbet.
All pant hamnar i dottern Kindras spargris. Hon är också med och städar i närmijön hemma.
Säckarna köper Kenny själv, liksom de verktyg han använder.
– Plockarna kostar en tia styck. Jag köpte fyra, så att dottern Kindra kan använda en också, säger han och berättar att hans sexåriga dotter brukar vara med och städa i bostadsområdet där de bor.
Hon får också pengarna från mängder av pantflaskor, och burkar från energidrycker, som han hittar.
– Pengarna lägger jag i hennes sparbössa.
Maj månads klimathjälte Kenny Cronhamn plockar skräp på sin friskvårdstimme. Det tar en kvart så är säcken halvfull, mest med skräp från olika snabbmatskedjor och andra förpackningar.
Kenny Cronhamn är en flitig sportfiskare som gärna kopplar av på fritiden med ett spö i sin hand. Han upprörs över dumpade kylskåp och annat som flyter i land längs kusten.
– Vi har en lag mot nedskräpning och det är böter på det. Det som vi slänger tar lång tid innan det bryts ner. Alla har vi mikroplaster i oss, de finns i havet och i det vi äter, säger han.
Nedskräpning är förbjudet, menar Kenny Cronhamn som ändå hittar tusentals dumpade förpackningar och annat skräp i dikena.
En del av det han hittar längs stränderna plockar han med sig. Friskvårdstimmen går till öns dikeskanter.
– Jag har hittat en sexleksak, glasögon, bildelar, navkapslar och kanske tio par kalsonger. Har någon skitit på sig och slängt ut genom rutan? Man blir mörkrädd – jag fick lära mig redan som liten att man plockar upp efter sig, säger han och berättar att förpackningar från snabbmatskedjor och drycker indikerar att det handlar om ungdomar som kastat dem från sina bilar.
Kenny Cronhamn tror att mycket av det som slängs kommer från bilburna ungdomar. Genom sin insats en timme i veckan får han både avkoppling och en skön känsla av att ha gjort skillnad för klimat och miljö.
Naturvårdsverket pekar på att kommunernas arbete för en hållbar plastanvändning kan bidra till minskad klimatpåverkan och att bromsa läckage av plast till naturen. Kenny Cronhamn håller med, och menar att Region Gotland, Trafikverket, och de många företag som bidrar till nedskräpningen av öns vägar, bör ta ett mycket större ansvar än de hittills gjort för att städa.
– Att åka förbi ett ställe där det hänger massa plast i enbuskarna känns bara otäckt. Mellan Bingers kvarn och gamla soptippen gick jag fem timmar och slet bort plast så att jag blev blodig om fingrarna, säger han och berättar om bilister som gjorde tummen upp när de såg honom.
Muggar i både papper och plast är vanliga att hitta, utslängda av förare och passagerare längs öns vägar.
Alla kan inte göra allt, men Kenny Cronhamn hoppas att han genom att lägga ut filmer och inlägg på sociala medier från sin egen plockning inspirerar andra att göra samma sak. Enligt Svenskt Avfall sparar varje kilo insamlad plast som lämnas till återvinningscentralen mer än ett halvt kilo koldioxid från miljön.
– Man kan gå ihop några stycken och ha roligt tillsammans. Tänk att åka till återvinningen med tio säckar skräp och sedan ta en kaffe ihop – och känna att man gjort något bra, säger han.
