Turismen överlever, fisket upphör
Turismen får en smäll men klarar sig. Men fisket upphör i det närmaste.Det blir två resultat om mardrömsscenariot blir verklighet: en stor oljeolycka till havs öster om Gotland.
Den tänkta oljekatastrofen är utgångshändelsen i det i går i Högskolans aula redovisade högskoleprojektet "Major Oil spill around Gotland". Det är studenter inom utbildningsblocket "Coastal Zone Management" som utfört detta inom ramen för påbyggnadsutbildningen på ekologiprogrammet.
Man har tagit ett totalgrepp på ämnet. I projektet ingick att undersöka konsekvenser på djurliv, miljö, turism, historiska lämningar med mera. Man har också tagit del av den forskning som gjords omkring och efter kända större oljekatastrofer på olika håll i världen.
Framtidsscenariot man utgått ifrån är att två fartyg kolliderar utanför Gotlands sydöstra kust 1 april i år varvid 35 000 kbm olja läcker ut. Med hjälp av SMHI har sedan oljans spridning under beräknade, rådande väderförhållanden kartlagts. Efter 15 timmar når den första olljan kusten, vid Norebod. Olja som sedan sprider sig längs hela den sydöstra kusten från Norebod till Faludden och inkluderar en totalt nerkletad Heligholmen. Efter fem dagar har den oljan nått ända till Hide. Natur- och fågelreservat och Natura 2000-områden drabbas.
- En dålig årstid för ett utsläpp eftersom det drabbar fåglarna hårt, framhöll John Sällebrant.
- Några få gram olja per kbm har en negativ effekt för bottenlevande djur, stora olyckor påverkar sjöbotten 10-20 år. Effekten på växter beror till stor del på mängden olja. Sälar och landlevande däggdjur undviker förorenade områden, redovisade Peter Sandqvist.
Katastrof för fisket
Oljeföroreningar som förstås får en massiv inverkan, förutom på djur och natur, även på näringar som är beroende av dessa.
För öns fiske skulle utsläppet bli katastrofalt. Av öns 55 yrkesverksamma fiskare (varav 50 verksamma på östra sidan med Ronehamn som centrum) skulle 70-80 procent (ca 40 st) bli tvungna att sluta.
- Det blir mindre fångster i området på grund av att fisken undviker oljelukt, även i små koncentrationer. Och konsumenterna skulle med all sannolikhet bli tveksamma till inköp. Och det blir längre tid till havs för fiskarna när man måste längre i väg för att lokalisera fisken.
En sådan minskning av den landade volymen kan medföra en stängning av till fisket kopplade verksamheter i Ronehamn varvid fisken i så fall måste föras till Västervik.
Konsekvenser för turismen
Peter Tsardakis redovisade konsekvenserna för turismen. Han konstaterade att bilden av oljeskadade fåglar och förorenade stränder sitter i även efter det att sanering skett. Men för Gotlands vidkommande blir effekten inte någon totalkatastrof. De 600 000 sommarbesökarna delade han in i tre kategorier á 200 000 besökare var.
200 000 kommer via kryssningsfartyg och påverkas inte. 200 000 åker till Gotland för att hälsa på släkt eller för att de har sommarhus här, de är välinformerade och påverkas inte heller i någon högre grad. Återstår 200 000 som kommer hit för bland annat bad och här finns potentiella problem.
- Men av dessa är de flesta svenskar vilket gör att de är lätta att kommunicera med och informera om vilka åtgärder som vidtagits. Gotlands turistförening måste ge klara besked så att presumtiva besökare kan vara förvissade om att områden de tänker besöka inte är förorenade.
Regelbunden kommunikation
Man jämför med algangreppet i somras där Öland drabbades av ett betydligt mer märkbart besöksbortfall än Gotland. Men inte för att man var värre drabbade.
- Det berodde på bristen på kommunikation mellan turistindustrin och allmänheten. Gotland däremot kommunicerade regelbundet med allmänheten och berättade att medan några stränder var stängda var det fortfarande många som var öppna.
Saneringskostnaden är beroende av en mängd faktorer. I redovisningen kommer man fram till att det tänkta utsläppet hamnar i spannet mellan 75-619 miljoner dollar men troligast på plus 300 miljoner dollar eller drygt två miljarder kronor.
I slutsatserna konstaterar projektdeltagarna viss optimism:
- Påverkan är inte nödvändigtvis så drastisk som man först uppfattar. Där exempelvis djur- och växtlivets förmåga till återhämtning ibland överraskar även den störste optimist.
Men mycket hänger på - turen. Oljans rörelse, väderförhållandena och tidpunkten på året spelar ibland större roll är hur mycket olja som släppts ut.
Fotnot: Följande har under ledning av Kjell Larsson medverkat i projektet: Patricia Amaya, Maurizio Dibennardo Galluzzo, Lotta Hallenfur, Borit Hallin, Wing He Li, Mathias Pott, Karolina Röstlund, Peter Sandqvist, John Sällebrant, Peter Tsardakis.
Så jobbar vi med nyheter