Tryffelodling är populärt på ön Lantbrukare testar den dyra lyxbiten
Svensk tryffel kan bli en framtida exportvara. Den lilla dyra lyxbiten odlas sedan några år tillbaka hos ett antal bönder på Gotland.
Tryffeln är mest en rolig grej, odlingen lär nog inte bli någon framtida guldgruva, säger Inger von Corswant och tillägger för säkerhets skull att projektet kanske inte lyckas.
Det är minst fem år till första skörd! Men så här långt finns sporer kvar på de fina rottrådarna, så chansen att det blir något är stor.
<span class=MR>I Sydeuropa</span>
Tryffeln odlas mest på kontinenten, stora odlingar finns i främst Frankrike, Italien och Spanien.
Intresset i Sverige vaknade först i slutet av 1990-talet i samband med att agronomstudenten Christina Wedén på SLU skulle välja lämpligt ämne för sitt examensarbete. Hon kom i kontakt med svampdocenten Erik Danell som bad henne att utreda eventuella möjligheter att odla tryffel på Gotland. Bidrag kom från bland annat från konungens 50-årsfond.
Christina Wedén nappade på idén och var här tillsammans med två fransmän och deras hundar, speciellt tränade för att nosa upp tryffel, berättar Inger och tror att de hittade vilt växande tryffel på cirka 30 olika platser.
Det är ingen tillfällighet, tryffel har funnnits på ön i hundratals år men den är lite svår att upptäcka eftersom den växer på två till 20 centimeters djup under jord.
Näring får tryffeln genom att leva i symbios med eken, ett sådant finns alltid i närheten av tryffelbiten, förklarar hon och menar att man kan ha eken som ett riktmärke i jakt på vild tryffel.
Att just Gotland är en stimulerande miljö beror på att tryffeln kräver speciella växtförhållanden: näringsfattig men ändå mullrik jord med högt ph, mark som tidigare inte har brukats som åker.
<span class=MR>10-talet bönder med</span>
Danell och Wedén hjälpte till med att ta fram gotländska testplantor genom att köpa danska som skickades till Frankrike för att inympas med tryffelmycel.
För tre år sedan kunde plantorna köpas hos lantmännen på ön. Ungefär ett 10-tal bönder valde då att satsa på mindre odlingar som beräknas vara färdiga för sin första skörd om cirka fem-tio år.
Om ekarnas skott får vara ifred, vi har tvingats inhägna odlingen för att hålla hararna borta, säger Inger när hon visar odlingen.
När tryffeln är mogen avsöndrar den en säregen doft som specialtränade hundar kan nosa sig till. Retrievern Sara hemma hos familjen Corswant går redan i kurs.
I dag kan jag gömma en fryst tryffel och sedan få henne att lukta sig till den. Jag tror att alla hundar kan lära sig att spåra, bara de tränas rätt.
Godbiten ska helst ätas färsk och har en frisk smak som doftmässigt sett kan påminna lite om vitlök.
<span class=MR>Fyra kronor per gram</span>
Det är en delikatess med prislappen fyra kronor per gram. Den är exklusiv och mystisk, svarttryffeln, säger Inger som också är med i en fransk tryffelorden.
Vi smakade åtta olika maträtter innehållande tryffel. Den franska tryffeln är mer välkänd än den svenska som hittills har skördats här, men det är ingen skillnad i smak, lovar hon.
Hon nämner att Carl Jan Granqvist, krögare på Grythyttan, har genomfört ett tryffeltest med en fransk expertpanel.
Sällskapet skulle jämföra fyra gotländska tryffelbitar med sex franska. De gotländska rankades som godast!
Tryffelodlarna har bildat ett litet nätverk och odlarna stödjer varandra i olika frågor, Gotlands Tryffelodlarförening, kallar mansig.
<span class=MR>Frankrike får konkurrens</span>
Vi har tänkt att samarbeta när det gäller försäljning och marknadsföring.
Blivande kunder kommer förmodligen att vara restauranger eller delikatessbutiker, kanske finns en möjlighet att exportera också.
Fransmännen kan vänta konkurrens.
Gotland Sveriges motsvarighet till Provence, kanske?
Så jobbar vi med nyheter