Region Gotland tillfrågades i oktober förra året av Nord Stream som på nytt vill hyra Apotekskajen i Slite hamn. Teknikförvaltningen räknade med att ha ett avtalsförslag klart senast i maj, men tekniska nämnden har ännu inte fått det på sitt bord. Flera gånger har ärendet flyttats fram.
– Vi förhandlar ännu, säger hamnchefen Mats Eriksson som inte vill kommentera vad parterna har så svårt att komma överens om.
Han tror att ett förslag kan vara klart i december och att fullmäktige bör kunna fatta beslut i början av nästa år.
Det finns ett starkt tryck från flera håll på regeringen att stoppa gasledningen. USA:s vicepresident Joe Biden tog upp Nord Stream 2 när han träffade statsminister Stefan Löfven i augusti. När gasledningen debatterades i riksdagen förra månaden framförde KD-ledamoten Mikael Oscarsson åsikten att Sverige ”med alla till buds stående medel” bör agera för att stoppa den. Flera riksdagsmotioner har lämnats in, och i SVT förra helgen sade ÖB Micael Bydén att försvarsmakten vill att gasledningen stoppas.
Enligt folkrättsexperten professor emeritus Ove Bring kan Sverige inte säga nej till Nord Streams ansökan.
– Sverige måste följa havsrättskonventionen. Enligt den är huvudregeln att länder ska ha rätt att lägga ut ledningar, säger han.
Han påpekar att den prövning som ska ske enligt esbokonventionen inte heller kommer att stoppa projektet.
– Den gäller bara miljöpåverkan. Man kan möjligen försena projektet och sätta käppar i hjulet genom att ställa en mängd krav, men stoppa det blir mycket svårt, säger han.
En möjlighet som förts fram är att Sverige beslutar om en sanktion mot Ryssland, som innebär att ryssarna på grund av sin Ukrainapolitik hindras att använda svenskt territorium. Men även den vägen ser Ove Bring som svårframkomlig.
– De sanktioner som finns mot Ryssland har EU-länderna beslutat om gemensamt. Att ett enskilt land inför sanktioner är osannolikt, säger han.
Kvar finns möjligheten att hindra Nord Stream från att använda svenska hamnar (Slite och Karlshamn). Det skulle komplicera logistiken och kanske fördyra projektet så pass att det blir olönsamt.
När Nord Stream debatterades i riksdagen sade utrikesminister Margot Wallström att Sverige måste se till sina säkerhetspolitiska intressen, och då handlar det exempelvis om att samarbeta med Region Gotland.
– Regeringen kanske kommer att vrida om armen lite på politikerna på Gotland. Men det är mycket känsligt och kommer i så fall att ske i det tysta, eftersom det inkräktar starkt på det kommunala självstyret. Region Gotland är ju på väg att fatta ett ekonomiskt grundat beslut, säger Ove Bring.
Enligt regionstyrelsens ordförande Björn Jansson (S) har regeringskansliet inte varit i kontakt med Region Gotland.
– Inte vad jag känner till. Ärendet bereds ännu i regeringskansliet. När det är klart tror jag att regeringen kontaktar både Gotland och Karlshamn. Båda har ställt sig positiva till hamnavtal. Men vill regeringen diskutera säkerhetspolitik måste vi självklart beakta de synpunkterna, säger han.
Trycket på öns politiker ökade när ÖB Micael Bydén i SVT sade att det är en dålig idé att hyra ut hamnen i Slite till ett bolag med starka ryska intressen.
Det har gått åtta år sedan de gotländska politikerna tog ställning till det förra hamnavtalet med Nord Stream. Inför arbetet med den första gasledningen sade kommunfullmäktige i mars 2008 ja. Men redan då var församlingen splittrad, och hamnavtalet godkändes först efter en votering som slutade 52-19 och som delade flera partier.
Sedan dess har det säkerhetspolitiska läget förändrats. 2008 var Inger Harlevi (M) en av de i fullmäktige som röstade ja till ett hamnavtal. Det kommer hon inte att göra nästa gång.
– Då tyckte jag det kändes som om det var en öppning på gång, att Ryssland ville närma sig och att alla ryssar skulle få leva i ett öppet Europa. Sedan dess har mycket hänt, annekteringen av Krim, den ryska närvaron i Ukraina och det som Putin håller på med i Mellanöstern nu. Den här gången kommer jag att rösta nej till ett hamnavtal, säger hon.
Att använda säkerhetspolitik som argument för att säga nej tycker hon inte är något problem.
Region Gotland yttrade sig även till regeringen om Nord Streams ansökan. Med hänvisning till Gotlands miljöpolicy avstyrkte man en ledning för transport av fossil gas. I november 2009 sade regeringen ändå ja till Nord Streams ansökan.
Medan Sverige överväger hur Nord Streams ansökan ska hanteras har bolaget redan inlett arbetet med gasledningen. De första rören har tillverkats i Ryssland och transporterna till Kotka i Finland inleddes den 22 september. Där ska rören kläs med en skyddande yta av betong. Sedan ska 30 000 rör skeppas ut från Hangö med start sommaren 2017. Hamnavtalet med Hangö undertecknades i augusti.
Bolaget räknar med att ta gasledningen i drift 2019.