- En fullskalig nödbogsering klarar vi inte, säger Lars-Erik Olsson vid kuststationen i Slite till GT.
Fartyget Triton med Slite som hemmahamn är ett av tre superfartyg som förra året levererades till kustbevakningen.
De tre fartygen kostade tillsammans över en miljard kronor. Ändå har det upptäckts nästan 900 tekniska fel på fartygen sedan leveransen ifjol.
Bra status nu
Lars-Erik Olsson, ställföreträdande chef vid kuststationen i Slite berättar att det funnits fel även på Triton:
- Fartyget är komplext. Det uppstår alltid problem när det är så mycket teknisk utrustning. Men statusen är bra nu, och hon är redo för fullskalig nödbogsering, säger Olsson.
Men det är inte besättningen.
Fartygen enligt direktiven kunna genomföra en nödbogsering i 25 m/s med en 155 000-tonare, men i gårdagens "Uppdrag granskning" på SVT uppdagades det att fartygens besättning saknar praktisk erfarenhet.
- Det är viktigt att säga att vi inte kan i dag, vi vill inte lura medborgare och skattebetalare, säger kustbevakningsdirektör Dan Thorell till SVT.
Utbildning pågår
Personalen som ska arbeta på Triton i Slite håller på att utbildas, berättar Lars-Erik Olsson.
- Vi har just nu folk som är i Danmark på simulatorövningar och i maj har vi utbildning i säkerhetsbogsering. Sedan måste vi öva mer efter det. Man måste lära sig båten och det tar tid.
Farligt när man inte kan
När kommer personalen på Triton att vara redo för fullskalig nödbogsering?
- Det vågar jag inte svara på. Det beror på hur många utbildningstillfällen vi får och vad vi får träna på. Det är mest teoretisk utbildning just nu.
Hur är personalen förberedd praktiskt?
- Vi kan ta mindre tonnage i dag, men inga större grejer. Det blir för farligt när man inte kan det.
Flyga in folk
Vad händer om ett stort fartyg behöver nödbogseras i dag?
- Ja du, det har jag inte funderat på. Man kan väl flyga in folk som kan. Men jag vet faktiskt inte.