Sommaren har bjudit på överraskningar kring var och hur det regnat. Norra Gotland har haft mindre problem med torka, men det regnade mindre än normalt på södra Gotland i juli. Under augusti har det varit torrt över hela ön.
– Jag hoppas ännu kunna sätta höstraps, det brukar jag göra i början av augusti. Men det måste komma mer regn för att det ska gå, säger Eric Jacobsson, lantbrukare i Lye.
Han bedriver grisproduktion och drabbades hårt av torkan 2018. Ett bra 2019 och en fin spannmålsskörd i år gör att fodersilon kommer att vara välfylld inför vintern.
– Det har varit lite märkligt med regnet i år. Vi har haft mer än vanligt i sommar, här brukar det annars vara torrt. Men där det oftast regnar mer har de haft det torrt, säger Eric Jacobsson.
Enligt SMHI:s data har stora delar av Gotland bara fått 25 procent av den normala regnmängden under augusti. Under juli hade mellersta och södra ön 75 procent av ett normalår. Vissa lantbrukare påverkas mer än andra av det rådande vädret.
De med betesdjur har det tuffast och på vissa delar av södra Gotland är det helt gult i hagarna.
– Det är främst de som behöver en bra tredje skörd som har det tufft, men eftersom det har varit bra på några håll under sommaren så kommer det finnas foder att köpa för nöt- och mjölkproducenter som exempel, säger Andreas Nypelius, ordförande för LRF Gotland.
Han är övertygad om att Gotlands lantbrukare kommer att få vänja sig vid större svängningar i väderleken.
– Det blir mer och mer extremt väder på grund av klimatförändringarna, säger Andreas Nypelius.
När Gotland får mer ihållande regn så drar molnen oftast in från den europeiska kontinenten. Det ser också ut att blåsa sydliga vindar de närmaste dagarna.
– Den senaste prognosen säger att det kan bli regn till helgen på Gotland, säger Alexandra Olsson, meteorolog vid SMHI.
Växtligheten påverkas främst av hur mycket det regnar. För hushåll anslutna till kommunalt vatten råder fortfarande bevattningsförbud.
– Grundvattennivåerna på Gotland är fortfarande mycket under de normala, säger Frida Hammar, hydrogeolog vid Sveriges geologiska undersökning, SGU.
Myndigheten har mätserier som börjar 1961. Det som kallas ett normalår grundar sig från de mätningar som gjorts sedan dess.
– När grundvattenmagasinen är mycket under det normala så gäller det att hushålla med vatten, säger Frida Hammar.