Tornerspel för skolbarnen
Barnen fick se riddare och hästar.Och såväl riddarna som hästarna fick öva inför sommaren.I går anordnades årets första tornerspel, med strålande solsken och jublande barn som inramning.
Tajt fajt. Riddarna i föreningen Tournamentum fick i går chans att visa upp sig för första gången i år.
Foto: krister nordin
Medeltidsveckans tornerspelsarrangörer anordnade årets första tornerspel på Lövsta vid lunchtid i går.
Rätt entusiasm
- Vi har alltid ett genrep för barnen på våren, inför sommarens tornerspel. Det är ett bra sätt att komma igång, för både killarna och hästarna, säger Medeltidsveckans verksamhetschef Marie Flemström, som för första gången sedan hon tillträdde jobbet tvingades vara "civilklädd" under tornerspelen eftersom hon åkt ifrån väskan med sina medeltidskläder på jobbet.
- Och det är bra att ha det för barnen. De har den rätta entusiasmen, säger verksamhetschefen.
Traditionell anda
Och entusiasmen var det som sagt inget fel på. Alla öns skolor och förskolor hade fått en inbjudan till detta årets första tornerspel.
Alla kunde förstås inte komma, men det var ändå välfyllt kring repen som avgränsade tornerspelsarenan från den unga publiken på en gräsmatta intill Lövsta landsbygdscentrum.
Är ni beredda? gastade speakern när spelen var i färd med att börja.
- Jaaaaaa! jublade barnen glatt.
Om det blir lite dåligt, vad säger man då? undrade speakern.
- Buuuuuuu! skallade barnen engagerat.
Sedan var spelen i full gång. Nio beridna riddare med såväl hjälm och svärd som lans och sköld visade upp sina färdigheter på hästryggen, gycklargruppen Pax uppträdde, och bågskyttar visade prov på sin träffsäkerhet. Allt i tornerspelens traditionella anda.
Trängsel bland riddarna
Hästarna var det som verkade roa de flesta.
- Det var bra! Särskilt när de galopperade fort, myser sjuåriga Lova Wiklund, som var på plats bland annat tillsammans med lillebrorsan Emil, fyra år.
- Det var kul när de fångade ringarna, ler Emil och syftade på när riddarna fångade in ringar med sina svärd, i full galopp över gröngräset.
När den dryga timmen långa föreställningen var över, trängdes såväl barn som föräldrar och dagispersonal bland riddarna som lät dem som ville klappa och prata med hästarna.
Hästarna var bäst
- Hästarna var det bästa med alltihop. Särskilt när de galopperade så där snabbt, utropar Tilde Engelbrektsson, sex och ett halvt år gammal, som fick klappa hästen som tillhör självaste Lyckans riddare när tornerspelen var över - och förstås prata lite med riddaren själv.
- Det bästa av allt är att jag får träffa hästar två gånger i dag, både stora hästar och små hästar, tillägger Tilde - som när den vanliga skoldagen var över hade en eftermiddag på ridskola i stallet att se fram emot.
Så jobbar vi med nyheter