Gotlänningarnas positiva inställning till fiber beror på att man var tidig med att digitalisera sig, menar Anne Ståhl-Mousa. Ett sådant exempel var Tjelvar, som många haft en relation till.
– Som mest hade vi 22 500 användare. Jag brukar hävda att om vi aldrig haft Tjelvar hade nog inte gotlänningarna fått samma förståelse för varför det är en finess att ha digitala nät.
Allt började 1995, när arbetet inletts för att bygga upp Högskolan på Gotland. Och även om Tjelvar kanske blev mest populärt bland lärare och skolelever var det ingen av dessa som var huvudmålgrupp från början.
– Vi skapade Tjelvar för bönderna. I första hand var det ägg- och hönsproducenter och som SLU:s forskare ville skapa ett nätverk mot. Utifrån det byggde vi nätet. Vid högskolan blev Tjelvar också ett komplement till videokonferenser för studenterna, säger Anne Ståhl-Mousa.
På Tjelvar kunde man chatta, mejla, ha sin egen presentationssida och skriva i diskussionsgrupper, till exempel Tjejsnack, Killsnack och Klotterplanket. Nätverket fanns både med webbadressen Tjelvar.org och som FirstClass-klient.
– Man kunde göra i princip allt det man kan göra på Facebook i dag. Men där fanns bara folk från Gotland och det gick att hålla koll på vem alla var. Det var tryggt, säger Anne Ståhl-Mousa.
Tjelvar växte och fler ville använda nätverket. Både föreningar och de politiska partierna hängde på.
– Så småningom skulle det införas på lärarna, med ett stort motstånd, men från samma lärare kom det kraftigt motstånd när vi ville lägga ner nätverket så småningom, säger Anne Ståhl-Mousa.
Tjelvar hade sin storhetstid under början av 00-talet. Nu är det snart tio år sedan det lades ner. Orsaken var bland annat att Region Gotland ersatte nätverket med Microsofts lösningar.