Therese vidgade sina vädervyer
Normalt sett sitter Therese Janacek i Katterjåkk och rapporterar väder till SMHI. Nu har hon bytt fjällutsikten mot havsluft under en månad. Vid Hoburgens fyr undgår inga udda molntappar Thereses tränade öga.
Vi träffades på ett observatörsmöte, jag hade sett en dokumentärfilm om Arendt och gick fram för att prata. Och på den vägen är det, säger Therese Janacek.
Så väldigt många väderobservatörer finns det inte längre i Sverige. Förr fanns det 150 bemannade stationer runt om i landet, nu ersätts fler och fler med automatstationer.
När någon går i pension så brukar SMHI passa på att lägga ner stationen, nu finns bara 19 bemannade kvar, säger Therese.
Hon påpekar att det finns för- och nackdelar med de olika typerna av väderobservationer.
De automatiska kan lämna rapport i princip när som helst under dygnet, men de kan inte göra samma bedömningar som en observatör av kött och blod.
Var tredje timme läser Therese av molnmängd och molnslag, sikt, temperatur, luftfuktighet, vind och vindriktning. Allt rapporteras in till SMHI som sedan gör bedömningar. Therese gör inga prognoser, hon meddelar bara vad hon ser.
Oförskämt gyllenbrun är hon, med tanke på den hittillsvarande sommaren. Men så är Therese också ute nästan dygnet runt.
När jag inte lämnar rapport utforskar jag nya stigar att promenera, eller så hjälper jag till på gården här.
Ute är hon mycket också hemma i Katterjåkk men där går en hel del av tiden mellan observationerna åt till att plugga. Therese läser på distans till konsumentrådgivare.
Det passar bra att plugga när man har det här jobbet som bara är på 66 procent, säger Therese och som om det inte räckte med plugg och jobb fyller hon tiden med extrajobb på norska tullen och en ansenlig mängd skidturer.
Uppvuxen i stockholmsförorten Huddinge och nu på en enslig väderstation i Katterjåkk. Hur gick det till?
Jag hade bott vid riksgränsen ett år och ville jättegärna stanna kvar och då dök det här jobbet upp.
Det är inte heller i första taget hon skulle flytta tillbaka till storstan.
Det är ett toppenjobb! Och jag trivs med vidderna och tystnaden.
Det tickar från visarna på de olika mätarna. I trädgården finns en träholk där vinden studeras, där finns också bleckkärl som mäter regnmängd. På kontoret surrar gamla instrument, den nya digitala tekniken är frånvarande. Tiden verkar stå still på väderstationen. Endast molnen rör sig över himlen. Therese fyller vant i blanketterna med koder som känns märkligt hemliga för den oinsatta.
Det är Arendt Engströms kontor men det är inte bara det de har bytt. Även bostad och inte minst sambo.
Arendts fru Ulla har verkligen hjälpt mig till rätta, berömmer Therese och funderar lite på hur hennes sambo och Arendt har fungerat ihop.
Trots de olika vyerna finns det ändå likheter med platserna. Det ensliga, utsatta. Den hårda blåsten.
När turistsäsongen är över kan det nog bli väldigt stilla här.
Therese Janaceks mormor är född och uppvuxen i Burgsvik och Therese har tillbringat många av barndomens somrar i trakterna.
Jag har inte varit här sedan 1988, det har varit härligt att få återvända och ta del av den gotländska vardagen, inte bara som turist.
Några dagar till har hon kvar ute vid fyren innan det blir dags att byta Sudret mot samernas heliga berg. Therese stannar gärna ett tag till i Katterjåkk men sedan är det kanske dags att ta över efter idolen Sverker Olofsson i tv:s Plus.
Så jobbar vi med nyheter