Testfakta-Rengöringsmedel

Alla utger de sig för att klara kalkfläckar. Men bara hälften av rengöringsmedlen för badrum tar verkligen bort fläckarna. Det visar Testfaktas laboratorietest av åtta olika produkter.

Foto:

Gotland2009-03-29 04:00

Hur man får bort kalk- och tvålfläckar i badrummet på bästa sätt är något som verkligen engagerar människor. Husmoderstipsen kring middagsbord och på internetforum är många, och en vanlig livsmedelsbutik erbjuder hyllmeter med olika specialprodukter för konsumenten att välja mellan. Testfakta gav det franska laboratoriet Eurofins i uppdrag att jämföra effektiviteten hos åtta rengöringsmedel för badrum. Viktigt att notera är att det här handlar om medel mot tuffare fläckar och endast en av produkterna, Jif Cream, är miljömärkt. Jif Cream skiljer sig dessutom från övriga då den är slipmedelsbaserad och kräver mekaniskt arbete, vilket också laboratoriet har tagit hänsyn till i testet. 

Produkterna testades i fem olika delmoment. Störst vikt har lagts vid medlens antikalkförmåga eftersom kalkfläckar brukar vara svårast att få bort.
– Vi har följt tillverkarnas rekommendationer och förutsättningarna i testet är de samma som när konsumenten använder produkterna i hemmet, säger testledare Martine Grammatico på Eurofins.   

Alla testade produkter säger sig ta bort kalk, men endast hälften håller var de lovar. Eldorado, Euroshopper, Jif Power Cream och Jif Cream anses alla ha ”otillräcklig” antikalkförmåga, enligt laboratoriet.

Foto (illustrationsbild): Istockphoto

– Det är möjligt att resultatet skulle bli bättre om man lät medlet verka längre eller om man även gnuggar på fläcken. Men vi har följt bruksanvisningen på produkternas etiketter och endast Jif Cream rekommenderar gnuggning.
Tanken med en sådan här typ av produkt är dessutom att den ska gå
snabbt att använda. 

Att Jif Cream får dåligt i detta moment beror troligtvis på att produkten inte innehåller några syror som löser upp kalken. Men hur förklarar tillverkaren Unilever det dåliga resultatet för sin andra produkt Jif Power Cream? Enligt beskrivningen ska den ha mycket god antikalkförmåga. 
– Jif Power Cream har ett mycket högre pH-värde jämfört med andra liknande produkter. Exempelvis så har Ajax ett så lågt pH att den klassas som frätande. Lågt pH ger bra kalkupplösande förmåga men innebär samtidigt att det finns risk för skador på känsliga underlag om man inte sköljer av produkten omedelbart, säger Mats Landén, teknisk chef på företaget. 

Trots den påstådda surhetsgraden tillhörde Ajax ändå inte de bättre i kalktestet. Istället var det Cillit Bang och Mr Muscle som överglänste konkurrenterna i detta moment. 
 

Den andra stora smutsutmaningen i badrummet är tvålrester och liknande fläckar.
Här var det ingen produkt som var riktigt dålig men Jif Power Cream,
Kalkosan och Euroshopper fick något sämre betyg än övriga.

Fett är kanske inte lika vanligt i badrummet som i köket, men förekommer ändå i form av fläckar från mascara, ansiktskräm och liknande.
Den enda produkten som får högt betyg här är Jif Cream.
– Men Jif Cream kräver som sagt mekaniskt arbete till skillnad från övriga produkter. Värt att notera i detta moment är att Ajax är den enda av de övriga produkterna som säger sig fungera bra på fett. Men den var inte bättre än någon annan, säger Martine Grammatico. 

För att få riktigt skinande rent i badrummet ska det helst inte finnas några spår av själva rengöringsmedlet efter användning. För att testa detta sprayades produkten på en spegel som sköljdes med vatten efter en minut. När spegeln hade självtorkat undersöktes den i ett ljusskåp. 
- Här är det bara Jif Power Cream som får anses som dålig.
Den lämnade tydliga rester efter sig, säger Martine Grammatico. 
 

Endast ett av rengöringsmedlen är miljömärkt
Av de testade rengöringsmedlen är det endast Jif Cream som är miljömärkt (Svanen). Flertalet har varningstexter på etiketten om att produkten kan vara irriterande. På Ajax Professional varnas det även för att den kan vara frätande. Enligt Ulf Rick på Kemikalieinspektionen har dock rengöringsmedlen
generellt sett blivit bättre ur miljö- och hälsosynpunkt.
– De har gått från att ha varit rent hälsofarliga till att vara mer irriterande,
säger han.

Testfakta bad också Ulf Rick titta närmare på de kemikalier som finns
listade på produkternas etiketter. Innehållet går att dela upp i tre kategorier – tensider, som utgör de rengörande ämnena, konserveringsmedel och parfymer. Men enligt Ulf Rick är det svårt att säga om något rengöringsmedel är
farligare än något annat.
– Då måste man veta mer om vilka tensider de har använt. Det enda man kan konstatera är att är att den produkt som är Svanenmärkt använder den bästa teknologin och innehåller de mindre farliga nedbrytbara tensiderna.

När det gäller antalet deklarerade parfymämnen är det stor skillnad mellan produkterna. Men det verkliga innehållet framgår inte alltid av förpackningen.
– Det finns inga krav på att man måste deklarera parfymer på rengöringsprodukter även om man bör göra det eftersom de kan vara allergiframkallande. Den som hade mest deklarerade ämnen är den Svanenmärkta produkten men det betyder bara att den följer
Svanens krav på att deklarera innehållet.

Fakta om testet

SE PDF
Det kemitekniska laboratoriet Eurofins ATS i franska Aix-en-Provence har på Testfaktas uppdrag testat effektiviteten hos åtta rengöringsmedel för badrum. Samtliga produkter i urvalet har en deklarerad förmåga att ta bort kalkavlagringar.
Testet fokuserar enbart på medlens rengörande förmåga.
Någon jämförande utvärdering av det kemiska innehållet utifrån en miljö- och hälsoaspekt har inte gjorts.

Följande produkter har testats:
Ajax Professional 750 ml

•Eldorado Badrums-spray 1000 ml

•JIF Power Cream Anti-kalk 750 ml

•Euroshopper Bathroom Cleaner 750 ml

•Mr Muscle Antikalk Power Action 500 ml

•Kalkosan 500 ml

•JIF Cream 500 ml

•Cillit Bang Power Cleaner 750 ml
Vid testet har laboratoriet följt de rekommendationer om användning som tillverkaren angett på förpackningen.  Jif Cream som är slipmedelsbaserad har till skillnad mot övriga produkter testats genom att produkten i samtliga moment gnuggats mot testobjektet istället för att medlet fått självverka. För att standardisera gnuggningen utfördes detta moment med ett speciellt instrument (Erichsen).
De redovisade resultaten från de olika testmomenten är ett medelvärde av tre försök.

Testet omfattar följande moment:

Kalkavlagringar
Rengöringsmedlens förmåga att eliminera kalkavlagringar testades genom att en kalkstensplatta doppades i medlet som därefter fick verka i tre minuter i ett vertikalt läge. Plattan vägdes både före och efter behandling för att avgöra hur mycket kalk som rengöringsmedlet hade löst upp. Förmågan att eliminera kalkavlagringar fick man fram genom att jämföra plattans vikt före och efter behandling.

Tvålrester och liknande smuts
Här testades hur bra medlen är på att ta bort vanliga badrumsfläckar som tvålrester och liknande smuts. Medlen testades både på vertikal och horisontell yta (väggar och golv). Rengöringsmedlet sprayades på de olika fläckarna och fick därefter verka i tre minuter innan sköljning och torkning. De olika produkternas förmåga att eliminera den här typen av fläckar bedömdes visuellt och betygsattes på en skala från 1 till 5.

Fettbaserad smuts
Här testades hur bra medlen är på att ta bort fettbaserade fläckar från till exempel mascara eller ansiktskräm. En platta med fettbaserade fläckar värmdes i en ugn för att åldras (brännas in). Efter åldring i ugn vägdes plattan med fläckarna och doppades därefter i rengöringsmedlet under en minut. Plattan sköljdes därefter av, torkades och vägdes på nytt. Den rengörande förmågan fick man fram genom att jämföra provplattans vikt före och efter rengöring.

Spår av rester efter rengöringsmedlet
För att få riktigt skinande rent i badrummet ska det helst inte finnas några spår av själva rengöringsmedlet efter användning. För att testa detta sprayades produkten på en spegelyta som sköljdes med vatten efter en minut. När spegeln hade självtorkat undersöktes den i ett ljusskåp och betygsattes på en skala från ett till fem.

Skonsamhet mot rengjord yta Det är viktigt att rengöringsmedlen inte har någon åverkan på de material de används på. Produkterna applicerades på olika material som silikon, sanitetsporslin, gummi, pvc-plast, rostfritt stål, krom och akryl-baserade material
avsedda för badrum. Rengöringsmedlet fick verka i 24 timmar och därefter undersöktes materialets yta. 

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om