Anna-Karin Renard, Christer Hall, Gia Schager i föreställningen "Den bortsprungna dockan" från 2003.
Christer Hall växte upp i Norrland men flyttade med familjen till Gotland som 13-åring. Senare tog han sig till Stockholm där han tidigt upptäckte tjusningen med teatern.
Drömmen var att starta en egen teater – vilket han kom att göra. 1979 såg Bryggeriteatern dagens ljus, en teater startade i källaren till Hansabryggeriet på Strandgatan, där Strand Hotell ligger i dag.
Det var bland andra Evert Jansson och Babben Larsson som var med vid bildandet, Christer hade då brutit sig ur det som kallats Fria teatern och ville starta något nytt.
– Christer har betytt oerhört mycket för teatern på Gotland. Han var duktig dramaturg, bra att skriva manus och fick oss att jobba hårt vilket gav resultat. Det första vi spelade när vi blev Bryggeriteatern var "Korgstolen" av David Ahlqvist, minns Babben Larsson.
Babben, som lämnade "Bryggis" efter ett par år för en egen karriär, menar att Christer Hall hade förmågan att förankra teatern på Gotland och var hela tiden dedikerad i sitt förhållande till scenkonsten.
Teatern blev sedan en tid husvill och fick flytta runt och spela där det fanns plats. Skolor, bygdegårdar och andra krypin, men hans entusiasm var alltid densamma.
1992 var sedan ett märkesår. Då fick teatern en egen plats, Evangeliska fosterlandsstiftelsens tömda kyrka på Bredgatan. Första uppsättningen där var Pelle Sollermans ”Jacob Dubbe”, i regi av just Christer Hall. 1995 omvandlades teatern sedan till Länsteater
– Han var kvar något år innan han lämnade, det var inte riktigt hans grej, säger Gia Schager.
Men skådespeleriet och berättandet lämnade han aldrig, istället fortsatte han att i bland annat skolor lära ut berättandets konst. Det är själva berättandet som är det magiska i teatern, det återkom han ofta till.
– Han gillade att arbeta med barn. Kanske för att han var ganska barnslig själv, han höll barnet kvar i sig, säger Gia Schager.
Christer Hall betraktade de fyra 70-talsåren på Marionetteatern i Stockholm, tillsammans med grundaren Mikael Meschke, som sitt universitet. Han kom senare att arbeta mycket med dockteater på Gotland.
1989 fick han, tillsammans med Towan Obrador, Region Gotlands kulturpris, även hon känd för sitt konstnärliga arbete med barn.
Han etablerade senare Teatergiveriet där han spelade föreställningar medan publiken åt en bit mat, på Bottarvegården, på restaurang Bolaget och många andra platser.
– Christer var en skapande människa, inte bara teater utan han målade, skissade och var musikalisk. Konsten och skapandet var hans element, säger Gia Schager.
Susanne Alfvengrens artistkarriär började som pumporganist i Bryggeriteaterns orkester Ulla Hau.
En som delvis har Christer Hall att tacka för sin karriär är Susanne Alfvengren.1982 kom hon med som pump-organist i ”Bryggis” lilla orkester Ulla Hau och Christer som konstnärlig ledare insisterade på gotländska texter – ”Country roads, take me home” översattes exempelvis till ”Gamle båt, ta mi hiem” – fick hon en skjuts i karriären.
– Då började jag sjunga på gotländska även i mina egna gig, bland annat låten ”När vi rör varann”. Det blev sedan mitt genombrott, har hon berättat i en tidigare intervju.
Christer Hall avled den 22 mars efter en tids sjukdom och sörjes närmast av Gia Schager, barnen Lolo, Emil, Tim, Miranda och Elvira med familjer samt tidigare hustrun Kiki. Christer Hall blev 77 år.