Tartu - en stad med anor
Tartu är Estlands andra stad och det var här som Gustav II Adolf grundade det första universitetet 1632.
Den första sångarfestivalen i Estland hölls i Tartu redan år 1869 och året därpå grundades nationalteatern. Nationalmuseet öppnades 1909.
Sedan 600-talet har det funnits ett fort, en befästning, i Tartuområdet. År 1030 erövrades detta fort av prins Jaroslav den Vise av Kiev. En händelse som är omskriven i de ryska krönikorna. Detta år räknas som staden Tartus tillblivelse, dock under namnet Jurev.
Tyska orden erövrade staden 1224 då den också blev biskopssäte.
Efter inträdet i hansan någon gång runt 1280 utvecklades staden till att bli en viktig handelspost på väg till Novgorod.1625 blev Tartu en del av det svenska väldet. Tsar Peter I erövrade Tartu 1704 under det stora nordiska kriget. I över 200 år kom Tartu att vara en rysk stad (under åren 1893-1919 åter under namnet Jurev).
Efter den ryska revolutionen erkände de ryska bolsjevikerna i ett avtal som förhandlades fram i Tartu Estlands självständighet 1920.
1940 kom Estland åter under ryskt välde och förblev så fram till 1991 (med ett tyskt mellanspel under andra världskriget).
Tartu har genom århundradena upplevt många olika herrar. Staden har varit polsk, svensk, tysk och rysk.
Idag är Tartu en modern stad i utveckling. Det gamla Estland från självständighetstiden finns kvar. Men här finns också de typiska husen i sovjetisk stil. Stora och fyrkantiga. Mellan dessa kvarlevor från förr byggs supermoderna bostads-, kontors- och affärskomplex.
Tartu har en befolkning på strax över 100 000 invånare. Av dessa är 78 procent ester, 16 procent ryssar och 6 procent övriga nationaliteter.
Så jobbar vi med nyheter