Takumi längtar hem till värmen
Takumi Agrie kom till Stenkyrka i augusti. Det var sommar. Då såg den 18-årige utbytesstudenten från Okinawa fram mot vintern.– Men det har varit jättekallt. Jag ville inte vara ute.
Kallt! Takumi Agarie, 18 år, från Nago på japanska Okinawa gillar inte kylan. Han håller sig helst inomhus, framför datorn hos värdfamiljen vid Sorby i Stenkyrka. Foto: Linus Ehn
Foto: Linus Ehn
- Han är ju van vid lite varmare klimat, säger Kerstin Löwdal-Engström i Sorby.
Ville inte vara ute
Det svenska språket och vanorna börjar sätta sig, men för en tonåring från andra sidan jordklotet är det trots allt en del som är lätt att sakna. Häromdagen var det 22,8-gradig "vinterkyla" på Okinawa, 300 mil söder om Tokyo. I Stenkyrka var det minus fem.
- Det var jättekallt, jag ville inte vara ute. Jag brukar i stället spela lite på datorn, titta på film och lyssna på musik, säger Takumi Agrie.
Tropisk värme hemma
Han konstaterar att mycket är väldigt annorlunda jämfört med livet i hemstaden Nago.
- Det är tropiskt klimat, med en väldigt blandad befolkning. Det ser lite mer ut som Kina än resten av Japan, men vi har många gamla hus. På så sätt är det lite likt Visby.
Aldrig mer skidor
Okinawa är ungefär lika stort som Gotland, men i Nago bor det ungefär 60 000 personer, på hela Okinawa bor 1,4 miljoner människor.
- Det finns så mycket utrymme här, säger Takumi fundersamt.
Här har han fått se snö för första gången i livet och provat på längdskidåkning. Takumi bara skakar på huvudet när värdparet berättar om det.
- Inte mera, säger han.
- Men vi var lika dåliga, skjuter Kerstin Löwdal-Engström in.
Förvirrande småsaker
De minns alla Takumis första dag i Sverige.
- Det var nervöst. Vi mötte honom på Arlanda, körde direkt till färjan och åkte till Gotland, säger Janne Engström.
Språket har förstås varit den största barriären, men små saker i vardagen kan vara klart förvirrande.
- Om man åker buss på Okinawa betalar man när man går av, det var lite konstigt när när jag skulle åka buss här för första gången. Skolan är också väldigt annorlunda, här ska man diskutera väldigt mycket och det är svårt, säger Takumi.
Gillar gotländsk mat
Den gotländska maten har däremot varit en positiv överraskning.
- Potatis är gott, det äter man inte så ofta hemma. Inte så här i alla fall, där är det fin mat. Men vissa saker längtar jag efter. Det första jag ska göra när jag kommer hem är att äta tempura (friterat, strimlat kött).
Dottern till Japan
Takumi kom till Sverige genom Youth for understanding, YFU och i mars ska Kerstins 17-åriga dotter Sara åka till Japan med samma organisation. Då väntar tio månader i Okyaga, nära Osaka.
- Jag är intresserad av mycket, men bland annat av maten. Jag brukar laga en del japansk mat.
Sara hade hoppats på att det skulle bli mer fisk på bordet med en japan i huset, men så har det inte riktigt blivit.
- Jag kan äta det, men inte så mycket. Jag tycker mer om kött, säger Takumi.
Så jobbar vi med nyheter