De äldsta vagnarna är från invigningen 1878, renoverade till originalskick. Här kan man sommartid och med Tomtetåget kring nyår åka ångtåg, besöka Jernvägsmuseet och fika på Jernvägscaféet.
Henrik, Viggo och Vidar Gustafsson-Sundberg bor i Katthammarsvik här på ön och brukar åka Tomtetåget varje vinter.
– Det är ett väldigt roligt, fint och ambitiöst projekt. Barnen tycker mycket om det. Det lär inte bli sista gången för sommaren som vi åker, det brukar bli några gånger, säger pappa Henrik och ler.
Stins vid Hesselby station idag är Anders Svensson, som även är projektledare för den pågående utbyggnaden av järnvägen till Roma samt vice ordförande i föreningen Gotlandståget, som driver och utvecklar järnvägen. Som stins styr han trafiken, ser till att allt fungerar och att tåget går enligt tidtabell.
– Allt började med att jag klättrade på tåget i 11-årsåldern, berättar han.
Anders Svensson blev medlem i föreningen i slutet av 70-talet när tåget bara gick ett hundratal meter till en gammal ek där det vände tillbaka.
– Vi har alla möjliga besökare – allt från genuint intresserade till de som skulle ha åkt och badat men på grund av vädret hamnade här istället, säger han.
Gotlands Hesselby Jernväg i Dalhem är den enda rälsen som finns kvar av öns järnvägsnät. Under åren har föreningen Gotlandståget byggt upp en samling fordon och föremål från järnvägsepoken i ett levande museum.
– Folk som åker här har ofta positiva erfarenheter från en barndomstur. Det är tredje generationen som kommer till museijärnvägen idag. De som var barn på 80-talet tar nu med sina egna barn, säger Anders Svensson.
Ett äldre par tar fram kameran när konduktören kommer för att klippa biljetten på tidsenligt vis.
– Vi är ständigt fotomodeller här, säger han.
Ångtåget rullar iväg genom skog, hagar och åkrar från Hesselby station till Tule i Halla socken, där loket kopplas ur och växlar, så att det kan vända och åka tillbaka till Hesselby. Stationshuset i Tule ingick i linjen Slite-Roma, som sockerbruket gjorde till centralort.
Rune Hallviden, tågbefälhavare och guide på den drygt tre kilometer långa rälsen, berättar inlevelsefullt om öns järnvägshistoria. Anekdoterna om den tusenåriga eken är målande och väcker många skratt. Det var ingen hållplats från början, men tåget började stanna vid den eftersom det var så många människor som samlades där. På 1800-talet slog blixten ner i eken och gjorde den ihålig.
Banan växer och en förlängning av järnvägen till Roma planeras vara klar att invigas under Kristi himmelfärdshelgen 2015. Järnvägen kommer då att vara totalt 6,6 kilometer lång. Sträckan fram till Roma Kungsgård kommer troligen vara färdigbyggd redan i augusti.
Familjen Kindesjö-Lennevi från Norrköping hade två saker på önskelistan när de åkte till Gotland; den ena var att resa till Stora Karlsö och den andra var att åka Gotlandståget. Pappa, Jakob Kindesjö är väldigt tågintresserad, en blandning av entusiasm för historia och för själva bygget. Det är första gången de åker med Gotlandståget, men de har åkt på andra museijärnvägar som finns i Västervik och Skara.
– Vi stannar på Gotland i en vecka och tyckte det ostadiga vädret idag passade bra för en tågtur, säger Jakob Kindesjö.