Sverige liknar andra länder
Sverige förändras. Under de tio senaste åren har allt mer frivilligarbete handlat om socialt arbete.Därmed börja vi också likna andra länder.
Frivilligarbete i Sverige har tidigare mest rört kultur, idrott och religion. I andra länder har ideella organisationer mera arbetat inom sjukvård och med social service. Nu visar forskningen att Sverige allt mer börjat likna andra länder. Även här har de idéburna, icke vinstdrivande organisationerna börjat gå in för att sälja tjänster inom vård, skola och omsorg.
Olika inflytande
Det sade Torbjörn Einarsson när han deltog i Röda Korsets sociala forum i går. Han sade att det finns en tydlig riktning från det arbete frivilligorganisationerna tidigare utförde med hjälp av statliga bidrag, till dagens situation när de alltmer erbjuder köp av tjänster.
-En annan skillnad jämfört med 90-talet är att allt mer arbete i organisationerna sköts av människor som inte är medlemmar. Om det är bra eller dåligt, är svårt att säga. Men man kan ju konstatera att de som inte är medlemmar inte heller har samma inflytande som andra. Kanske vill den moderna människan göra punktinsatser, på kort sikt, frågade han retoriskt.
Det var Bengt Westerberg, ordförande för Röda Korset som inledde konferensen på Suderbys, där också exempel på lokala initiativ visades upp. Till konferensen var föreningar, organisationer, vårdpersonal, politiker, frivilliga och andra inbjudna.
Annica Winberg, socialdirektör på Gotland redogjorde för ett område där frivilligorganisationerna kommer att bli allt mer betydelsefulla, äldreomsorgen.
Hon sade att Sverige hör till de länder i världen som har den allra äldsta befolkningen. Men på Gotland trodde hon inte på några större problem förrän framåt år 2020. Människor upp till 80-årsåldern sköter sig oftast själva. Det är de äldre som behöver allt mer hjälp.
På norra och södra Gotland kommer den äldre befolkningen att öka i "lagom", hanterbar takt framöver. Men på mellersta Gotland och framför allt i Visby Innerstad kommer de äldres andel av befolkningen att öka mycket snabbare.
- Den riktigt stora utmaningen kommer framåt 2019-2020. Hur ska vi klara detta? Hur får vi människor som vill jobba med de äldre och hur ska vi finansiera omsorgen?
Hon sade att med den utgångpunkten kommer frivilligorganisationerna att bli mycket viktiga, det handlar om ett samspel mellan dem och kommunen.
Viktiga krafter
Hon poängterade också att kommunen borde stödja även de personer, som vill hjälpa till, men som inte tillhör någon organisation.
- Var finns dessa människor i framtiden? Vi kommer aldrig att klara äldreomsorgen utan frivilliga krafter, sade Annica Winberg.
Så jobbar vi med nyheter