Grävskopan har satt tänderna i Nordervägs asfalt. En tid framöver pågår upprustning av ledningarna som ligger långt under vägbanan. Det är ingen akut insats, utan ett arbete som regionen passar på att göra när vägen rustas upp av andra skäl. I de gamla ledningarna träs nya rör i plast, så kallad relining. Tekniken är praktisk och effektiv, eftersom man bara behöver gräva upp en liten del av den ledningssträcka som ska åtgärdas.
Rören vid Norderväg är keramiska och troligen från 1940-talet, enligt arbetsledaren Magnus Köhler. Att de legat där länge syns i de avlagringar som grävskopan blottat. Varje gång vägen åtgärdats har ett nytt lager lagts på, och rören ligger nu på mer än två meters djup.
– Man använde keramiska ledningar innan de i betong kom. Här har vi sett att ledningarna har börjat få sprickor, och det skulle vara en katastrof om de rasade ihop helt, säger han.
Sammanlagt är det 70 meter plaströr som ska träs in i de gamla rören. Sedan tillkommer ytterligare grävning.
– Totalt rör det sig om cirka 250 meter, säger Magnus Köhler.
Arbetet, som ska vara klart i slutet av maj, försvåras av att många bilförare inte följer de skyltar som säger att fordonstrafik inte är tillåten längs Norderväg under dagtid, undantaget räddningsfordon och transporter med beställda färdtjänst- och sjukresor samt fordon i linjetrafik.
– Det är ett stort problem och tar mycket energi när vi måste anpassa oss till trafik som inte ska köra här, säger Magnus Köhler som vänt sig till regionens trafikavdelning för att få till en skärpning.
För att kunna bötfälla de bilister som inte följer trafikskyltarna behövs en lokal trafikföreskrift. En sådan kan börja gälla den här veckan.
Förra året kostade underhållet av de kommunala ledningarna 13,2 miljoner kronor. Av det användes 60 procent till akuta insatser. De akuta insatserna kan delas in i två kategorier: avloppsrör som tätat igen och behöver rensas med spolbil, alternativt trycksatta vattenledningar som sprungit läck.
– Akuta fel måste åtgärdas direkt. Blir det upprepade anmälningar från samma plats så filmar vi rören och ser om det behövs en större, planerad, insats, säger Anders Ekström som leder den grupp som utreder planerade åtgärder.
– Listan med vad som behöver göras blir aldrig tom, påpekar han.
Problemet med att hålla takten i underhållsarbetet finns i hela landet. En stor del av ledningarna är från 1950- och 60-talet, då insatser gjordes för att förse hushållen med vatten och avlopp. På några platser är ledningarna äldre än så. I Visby innerstad finns ledningar i gjutjärn som är hundra år gamla.
För att ha en förnyelsetakt på hundra år behöver en procent av ledningsnätet åtgärdas årligen. Teknikförvaltningen har bedömt att man kan ha en hållbar takt i underhållet om cirka 0,6-0,7 procent av ledningarna åtgärdas årligen. Det kräver en budget på cirka 30 miljoner kronor per år.
Så mycket kommer dock inte att satsas de kommande åren. Enligt planerna avsätts 15 miljoner kronor per år under 2022 och 2023, därefter 60 miljoner kronor för åren 2024– 2026.
– Vi vill ligga i framkant med underhållet, annars blir det mer som behöver åtgärdas akut. Och akuta utryckningar på nätter och helger kostar mycket pengar, säger Patrik Johansson som är chef för regionens enhet för vatten.