Svårare komma in på gymnasiet
När de stora årskullarna nu kommit till gymnasiet kan inte lika många räkna med att komma in på sitt förstahandsval.Gymnasiechefen är dock mer oroad över att 50 fler elever än beräknat inte är behöriga, alltså inte är godkända i kärnämnena, svenska, engelska och matematik.
Vi har haft ett tal på 88 procent som kommer in på sitt förstahandsval. Nu kanske något färre kommer in på det program de i första hand vill gå på men i stort sett är behovet tillfredsställt, konstaterar gymnasiechef Alf Nilsson som just nu sitter och arbetar med utbudet för gymnasiet till intagningen nästa år.
<span class='mr'>Saknar betyg i kärnämnen</span>
Cirka 120 elever som nu är aktuella för gymnasiet är inte behöriga, det vill säga att de saknar betyg i kärnämnena svenska, engelska och matematik.
Det brukar vara cirka 70 så det är 50 fler än normalt, konstaterar Alf Nilsson.
Någon förklaring till varför det är så många fler än normalt, finns inte. Gunilla Carlsson, sakkunnig i grundskola vid barn- och utbildningsförvaltningen förklarar:
Det går upp och ner, någon särskild förklaring finns inte. Förra året var det ovanligt få så det slår väldigt olika.
<span class='mr'>Individuella programmet</span>
Det är heller ingen överraskning att så många går ut utan betyg. Eleverna följs under hela skoltiden och första avstämningen görs redan i årskurs 5 i de nationella ämnesproven.
De som går ut grundskolan utan behörighet till gymnasiet erbjuds en plats i det individuella programmet och får där möjlighet att kompensera sig för att gå vidare till gymnasiet eller till någon annan sysselsättning, förklarar Gunilla Carlsson.
När man nu ser över elevernas önskemål inför gymnasiet, konstateras också att Donnergymnasiet har också tagit en större andel av eleverna än kommunen räknat med.
De teoretiska programmen, som natur-, teknik-, och samhällsprogrammen i den kommunala gymnasieskolan är det inga problem att komma in på. Antalet sökande till dessa program minskar medan det är de yrkesförberedande programmen som fordon och bygg som ökar.
Till fordonsprogrammet hade vi till exempel 92 sökande som första val, till 48 platser, men av dessa var 35 inte behöriga.
<span class='mr'>Hårt tryck</span>
Trycket på det individuella programmet är därmed väldigt hårt, men trenden håller inte i sig, enligt Alf Nilsson:
Nästa årskull ser det helt annorlunda ut, där finns inte alls så många obehöriga elever.
Att anpassa de mer teoretiska programmen är inte lika svårt som att ta in fler elever på "specialprogram" som är beroende av speciella undervisningslokaler eller utrustning.
Enligt skollagen ska kommunerna anpassa utbudet i gymnasiet efter elevernas önskemål. I det nationella styrdokumentet för gymnasieskolan står det att "Eleverna har i princip rätt att få sitt förstahandsval tillgodosett".
Med en procent på 88 som kommer in på sitt förstahandsval måste detta behov vara tillgodosett, framhåller Alf Nilsson.
<span class='mr'>Ingen lottning</span>
Efter de möten som nu genomförs med föräldrar till barn på väg in i gymnasiet har det framkommit uppgifter om att det vid lika betyg och poäng kommer att lottas om vilka som kommer in och inte.
En uppgift som tillbakavisas av Alf Nilsson.
Vi lottar inte i intagningen till gymnasiet, möjligen kan det ha nämnts i samband med att man ska välja inriktning efter första året men det finns inga sådana beslut tagna.
Förutom fordon- och byggprogrammen är trycket hårt på de estetiska programmen.
Så jobbar vi med nyheter