Svag svarsfrekvens i år på Bästa Barnkommuns enkät

Bästa barnkommun är ett treårigt samarbetsprojekt (i år andra året) mellan Svenska FN-förbundet och Unga örnars riksförbund och finansieras med stöd av Allmänna arvsfonden.
Ett projekt som drivs i samtliga 289 kommuner i landet. Undersökningen bygger på svar på de enkäter (olika för respektive årskurs) som samtliga elever i årskurserna 2, 5, 8 samt 2 på gymnasiet erhållit.
Skolgång och trygghet
Där handlar frågorna om sådant som skolgång, trygghet, möjlighet till inflytande och fritid. Syftet är att stärka rättigheterna för barn och ungdomar.
Alla svar sammanställs i en gemensam databas vilket ger ett unikt material, både på nationell och lokal nivå, konstaterar arrangerande Bengt Blomberg.
Men för att kunna bli Bästa barnkommun skall även kommunstyrelsens ordförande besvara en egen enkät.
Så har också Jan Lundgren gjort.
Även om han på i stort sett samtliga frågor svarat "Se bilaga".
En slutsats som kan dras är att han möjligen haft svarsmedhjälpare till sitt förfogande.
I kommunsvaret framhålls bland annat att barnkonventionen numera ingår i skolplanen samt berättas om ungdomsparlamentets funktion.
Utifrån det sammanlagda resultatet av kommunernas och barnens svar (de senares väger tyngst), offentlig statistik från Skolverket samt ett intervjuförfarande utses slutligen Sveriges Bästa barnkommun i november 2004.
Hittills har man utsett bästa barnkommun i länet och då har ju utgången varit mindre intressant för Gotlands läns vidkommande.
Svarsbesvikelse
Årets enkät gick ut till öns skolor i mars och skulle vara inne senast i maj. Sen gicks svaren igenom under sommaren och hösten och har nu färdigställts.
Men antalet besvarade enkäter var således en stor besvikelse, 108 mot fjolårets 759. Därmed klarar man precis marginalen för att få vara med som är satt till 100 svar.
Rosita Fellman har ingen konkret förklaring till den kraftiga nergången i svarsfrekvensen.
Det är ett mycket tråkigt resultat. Bedrövligt.
Men av enkätsvaren kan ändå utläsas att en majoritet överlag trivs med sin skolgång; de känner sig trygga där och på väg dit och har roligt.
Skolmaten
Skolmaten är ett kärt och återkommande ämne och finns givetvis med i enkäten. På högstadiet äter 27 procent skolmat alla dagar, ingen äter aldrig. Tre procent tycker alltid om den, 17 procent aldrig.
På frågan vad kommunen kan göra för att bli bästa kommun att bo i handlar många enskilda elevsvar om mer aktiviteter och bra skolmiljö, inte minst läroböckerna vill man ha fräschare.
Barnkonventionen
Och ibland blir råden konkreta.
Som "Lägg ej pengar på saker som tunnlar till paddor".
Själva enkätens huvudfråga, barnkonventionen, känner ca 50 procent av de svarande till.
Våren 2004 går den trejde och avslutande enkäten ut. Rosita Fellman önskar naturligtvis en rejält ökad svarsfrekvens.
Då hoppas vi på rungande svar och att alla vet vad barnkonventionen är.
Enkätsvar. I vagnen har Bengt Blomberg enkätsvaren från förra året, Rosita Fellman klarar att bära årets magra svarsskörd.