Största katastrofövningen på många år

Ungefär hundra personer var inblandade i den stora katastrofövningen på flygplatsen igår kväll. Här fanns förstås massor av "markörer" som agerade skadade, men också räddningspersonal, sjukvårdspersonal och polis. Syftet med övningen var bland annat att man skulle träna samverkan mellan olika aktörer när en så stor olycka inträffar. Förutom Luftfartsverkets egen räddningsstyrka kallades ett 30-tal brandmän från fem olika enheter in efterhand, liksom mängder av sjukvårdspersonal. Här skulle också den trojka som leder räddningstjänstens, polisens och sjukvårdens arbete få en riktigt bra möjlighet att träna på samverkan.

Sjukvårdsgrupper
Sjukvårdens arbete i övningen sköttes av de 20 personer från hälso- och sjukvården som den här veckan går en skadeplatsutbildning. De utbildas för att kunna ingå i de sjukvårdsgrupper som finns på vårdcentraler i Slite, Hemse och Visby och på akutavdelningen vid Visby lasarett och som rycker ut i fält vid större olyckor där ambulanspersonalen inte räcker till.
- En grupp var ute på den stora trafikolyckan i Etelhem förra sommaren. Grupperna används inte ofta, men vi är angelägna om att ha dem utbildade och tränade så att de kan rycka ut när det händer en stor olycka, säger Christer Stoltz på räddningstjänsten.
Anette Engberg som är mottagningssköterska på vårdcentralen i Hemse går på skadeplatsutbildningen. Hon och hennes kurskamrater laddade igår eftermiddag upp inför storövningen genom att träna i flera olika allvarliga olyckssituationer långt från vardagen på vårdcentralerna. I en verkstadslokal på Lernia i Visby hade det uppstått en explosion och flera personer var mycket svårt skadade. Här gällde det för sjukvårdsgruppen att ge bra vård i en ganska rörig miljö. Och med chockade verkstadsarbetare omkring sig måste de göra riktiga prioriteringar. Skulle man först ta hand om mannen som fått ett ben bortsprängt, eller kvinnan som fått ett järnrör rakt genom magen?
- Det är hemskt svårt att göra dessa prioriteringar, men det gäller att vara professionell. Man kan inte lägga alla resurser på den som är svårast skadad och som kanske kommer att dö, förklarar Anette Engberg.
Till vårdcentralen i Hemse tar man sällan hand om patienter med riktigt stora skador. När hon nu ska ingå i sjukvårdsgruppen så vet hon att det kan hamna i riktigt svåra lägen.
- Det är bra att vi får träna på det. Övning är en färskvara, säger hon.