Störst kraft-verk i landet
Med ett sms startades i går Sveriges största vindkraftverk för första gången i kommersiell drift.Till ackompanjemang av nötkreaturens brölande och sedvanlig fanfar invigdes verket som, förutom att producera el, ska testas för havsbaserad vindkraft.
Verket, Olsvenne 2, är ett utvecklingsprojekt för effektivare drift och nätanslutning av den nya generationens stora vindkraftverk.
<span class='mr'>Svårt med integration</span>
Olsvenne, som även heter Virginia vindkraftverk döps efter namnsdagen den dag det snurrar för första gången har en kapacitet på 3 megawatt (MW), är 125 meter högt med en trebladig rotor med 90 meters diameter.
Det stora vindkraftverket har utvecklats med tanke på lokalisering till havs, det måste därför ha högre tålighet för att klara de tuffa förhållandena ute på havet. Man behöver även särskilda system för övervakning och underhållet måste kunna skötas med långa intervall.
Staten har subventionerat Olsvenne 2 med tio procent av investeringskostnaden på 25 miljoner kronor.
I vindkraftens barndom var det mycket en "teknisk lekstuga", i dag är det en högteknologisk industri, förklarade Lennart Billfalk, vice VD Vattenfall och ansvarig för koncernens utvecklingsenhet, i samband med gårdagens invigning på Näsudden.
Att producera el med vindkraft är inte så svårt, det svåra är att integrera vindkraften i systemet.
Ju mer vindkraft vi får, desto svårare blir det. Det krävs samordning och att man har något att balansera med när vindkraften inte producerar el. I Sverige har vi det väl förspänt i och med att vi kan balansera bra med vattenkraft, påpekade Lennart Billfalk.
<span class='mr'>Avgörande ekonomi</span>
Ska vindkraften bli en energikälla att räkna med, måste den dock bli mycket större än den är. Regeringen har slagit fast nationella mål, fram till 2015 ska vindkraften svara för 6-7 procent av den totala elproduktionen, i dag ligger den inte ens på en procent.
Det som krävs är att sänka produktionskostnaderna och få ut mer av varje enskilt vindkraftverk. I dag subventioneras alla vindkraftverk, även i andra länder, med statliga medel. Produktionskostnaden för vindkraften beräknas i dag till cirka 50 öre per kilowattimme nästan dubbelt så mycket som för traditionella energikällor.
På lång sikt måste alla konkurrera på den avreglerade marknaden, det finns system på ingång i Europa där man ska betala sina egna miljökostnader och där kan vindkraften vinna mark gentemot de fossila energikällorna.
Att få ekonomi på vindkraften är förstås avgörande för hur utvecklingen kommer att bli. En annan viktig faktor är att varje bygglov för vindkraft leder till långa handläggningstider eftersom så många enskilda intressen berörs, liksom riksintressen för natur och friluftslivet.
<span class='mr'>Hav och land</span>
Därför behövs även en samhällsplanering som pekar ut områden lämpliga för vindkraft.
Det är en förutsättning om vi ska kunna nå det nationella målet för vindkraft, förklarar Lennart Billfalk.
Geab har investerat 190 miljoner kronor i en nätförstärkning för att bland annat stå redo att distribuera med vindkraftsel från södra Gotland. I dag finns det ett tiotal mindre vindkraftverk som producerar under sin egentliga kapacitet eftersom det finns en gräns vid 1500 kilowatt, överskrids denna måste man betala en nätavgift.
Den fortsatta utvecklingen av vindkraft på Gotland kommer att ske både till havs och på land. Det är dyrare och mer komplicerat att bygga till havs, något som man får igen i effektivitet eftersom verk till havs fångar mer vind än dem på land.
En del investerare tvekar i dag att satsa i vindkraft eftersom subventionerna och förutsättningarna bara är klara fram till 2010.
Hur det blir därefter vet man inte och det är klart att det gör att man tvingas ta investeringsbeslut på osäker grund. Dagens system där all förnyelsebar energi får del av statliga subventioner är en vettig lösning, tycker Lennart Billfalk.
<span class='mr'>Jazzig fanfar</span>
De betande nötkreaturen på Näsudden undrade nog över den stora flocken tvåbenta besökare och brölade på avstånd medan Gotlands Jazzband manifesterade invigningen med fanfar.
Kjell Isaksson, chef för Vattenfall AB Vattenkraft, med ansvar för vatten, vind och värme, öppnade så en låda och tog fram en mobiltelefon.
Han skickade ett sms till vindkraftverkets maskineri och rotorbladen började sakta men säkert snurra.
Så jobbar vi med nyheter