"Stora risker för återfall"
Risken för återfall hos en man som en gång misshandlat en kvinna är hög.Inom kriminalvården på Gotland arbetar man för att förändra beteendet hos männen.
Foto: Fotograf saknas!
Bland annat gör hon bedömningar av risken för återfall, inför rättegångar.
- Ofta är det väldigt hög risk för återfall direkt. Det är ytterst sällan som vi bedömer risken som låg eller obefintlig.
Margareta Hyvärinen beskriver en högriskman som en man med stort kontrollbehov, som vill veta allt som kvinnan håller på med och som systematiskt allt mer isolerar sin kvinna. Även inslag av förföljelse av kvinnan är vanligt hos de männen.
Riskbedömningsinstrumentet som används vid kriminalvården på Gotland kallas för SARA, Sposual Assault Risk Assessment.
Missbruk
I bedömningen vägs en rad olika faktorer in.
- Man tittar på helheten. Vissa faktorer är viktigare än andra, som om de blivit utsatta för eller sett våld som barn. Det finns många som har fått fruktansvärt mycket stryk, sett föräldrarna slå, eller där föräldrarna tagit sitt liv, säger Margareta Hyvärinen.
Alkohol och droger finns ofta med i bilden. Enligt Margareta Hyvärinen är en stor del av männen missbrukare eller har åtminstone en mycket hög alkoholkonsumtion.
Många lider också av personlighetsstörningar i någon mån och saknar förmågan att känna empati.
- Vissa män är inte fullfjädrade psykopater, men har personlighetsstörningar och saknar förståelse för hur andra reagerar och känner. Då är det svårt att förstå vad man har gjort.
Anpassningssvårigheterna kan i sin tur leda till att männen har svårt att fungera i arbetslivet och den kärva arbetsmarknaden på Gotland gör det än svårare, menar Margareta Hyvärinen.
- Relationsvåld är ett glesbygdsproblem sägs det. Många får inget arbete eller kan inte behålla dem. Ibland blir det en konkurrenssituation hemma, när frun jobbar, medan mannen inte alls fungerar i arbetslivet. Det blir en situation som strider mot allt vad vår tradition säger.
Det finns lika många förklaringar till mäns våld mot kvinnor, som det finns män som slår. Relationerna börjar ofta bra, men blir sedan allt mer destruktiva.
- Festandet kanske tilltog. Det kan handla om mina barn och dina barn, om olika syn på praktiska saker som behöver göras i hemmet, eller att man inte känner sig accepterad i familjen och släkten. Ibland känner de sig som offer för elaka damer, säger Margareta Hyvärinen.
Samhällsklasser
Däremot tycker hon att det finns tydliga skillnader mellan hur relationsvåldet ser ut i de olika samhällsklasserna. I de högre samhällsklasserna kamoufleras våldet väl.
- Kvinnan går till grannfrun som är läkare och blir sydd, går till en psykolog och får lugnande utskrivet, man har råd att betala för privat sjukvård. De som bor på härbärgen till exempel är inte lika mån om att städa upp, de har inte lika mycket att förlora.
Hur männen Margareta Hyvärinen möter , förhåller sig till sina gärningar är väldigt olika.
- En del lägger alla kort på bordet och erkänner allt, en del erkänner ingenting och sedan hela gråskalan där emellan. En del män tycker att det är helt i sin ordning att slå till sin fru eller sambo.
Förändra beteende
Kriminalvården på Gotland arbetar aktivt med att förändra beteendet hos män som använt våld i relationer, genom behandlingsprogrammet IDAP, Integrated Domestic Abuse Programme.
Programmet, på 27 veckor, är uppdelat på nio olika teman, så som icke våld, respekt och sexuell respekt och genomförs i grupp.
För att få delta i behandlingsprogrammet krävs bland annat att man inte har ett pågående missbruk, men det allra viktigaste är att mannen i fråga har erkänt för sig själv och andra vad han har gjort.
- Den som inte tycker att den gjort något kan ju inte heller gå i ett behandlingsprogram. Man behöver kunna sätta ord på det som hänt och hitta andra vägar.
Relationer fortsätter
Vissa par väljer att fortsätta leva tillsammans efter polisanmälan och dom.
- En del gånger fungerar det mindre bra, en del gånger fungerar det bra - när det är ömsesidigt och båda är beredda att arbeta. Man kanske gemensamt slutar med alkohol, tar kontakt med psykiatrin, byter jobb eller ordnar upp sin ekonomi, säger Margareta Hyvärinen.
För att på allvar komma tillrätta med relationsvåldet i samhället, tror dock Margareta Hyvärinen att man måste börja arbeta med människor tidigt.
- Redan på lekis måste man lära barnen att respektera andra människor. Jag tror inte att någon jag mött här har sagt att de haft en lycklig, kärleksfull uppväxt med båda föräldrar och en fungerande skolgång. En nykter, socialt välfungerande man, som är helt psykiskt frisk - det har jag aldrig haft här.
Så jobbar vi med nyheter