Jonas Hentati-Sundberg är forskare på SLU i Uppsala och forskar om både fisk och sjöfågel. Han är styrelsesuppleant i Karlsöbolaget och är ansvarig för havsfågelforskningen på Stora Karlsö.
I somras fick han chansen att upptäcka det okända vattnet i Hudson Bay i Kanada.
– Jag har jobbat mycket på Stora Karlsö och experimenterat med en segeldrönare. Flera har intresserat sig för tekniken då den är väldigt ny, och en grupp i Kanada ville använda sig av den, säger Jonas Hentati-Sundberg.
Segeldrönaren liknar en liten segelbåt och är cirka två meter lång. Den används för att ta reda på hur mycket fisk det finns i vattnet.
– I Hudson Bay är det extra svårt, eftersom det knappt finns några hamnar och ligger otroligt långt ifrån allt. Hudson Bay kanske låter som att det skulle vara en vik, med det är ungefär tre gånger så stort som Östersjön. Det är extremt stort och området är ganska okänt om man ser utifrån en vetenskaplig synvinkel, säger Jonas Hentati-Sundberg.
Under de cirka tre veckorna som forskningen pågick utgick Jonas Hentati-Sundberg och hans kollegor från en ö vid namn Coats Island. Ön, som är ungefär dubbelt så stor som Gotland, är obebodd och har en fjällmiljö, utan buskar och träd. På ön finns också en koloni av havsfågelarten spetsbergsgrisslor.
– Genom den här forskningen så vill vi ju ta reda på om det finns tillräckligt med mat så att fåglarna kan överleva, och om det kommer finnas mat även i framtiden, säger Jonas Hentati-Sundberg.
Under sin vistelse bodde forskningsteamet ytterst enkelt.
– Vi bodde sju stycken i en stuga utan värme och isolering. Det fanns en mindre stuga med kök och matplats samt ett välfyllt skafferi. På flygningen innan oss hade de lämnat mat för 110 000 kronor för säsongen, säger Jonas Hentati-Sundberg.
Temperaturen låg runt cirka 15 grader på dagarna och sjönk till någon enstaka plusgrad på kvällarna. Många dagar blåste det rejält och stugorna var placerade på hög höjd utan vindskydd runt omkring.
– När det blåste som mest fick vi vara tre stycken för att få upp ytterdörren. Vi fick binda ett rep i dörren och dra upp den, säger Jonas Hentati-Sundberg.
Coats Island är en av de kanadensiska fältstationerna i Arktis med flest isbjörnar. Därmed var forskningsgruppen tvungna att alltid bära vapen när de var ute.
– Jag har vapenlicens så jag kände att jag kunde hantera det. Det var dock många av dem som var med som aldrig hållit i ett vapen förut, så man var mest orolig över hur de skulle hantera det. Men det gick bra, säger Jonas Hentati-Sundberg.
Han berättar att de inte sprang på några isbjörnar på nära håll, men att de fick se en på avstånd.
– Det var häftigt, men också ganska otäckt. Vi var ute på en hajk och var ganska långt ifrån där vi bodde. Vi tog några bilder men vände sedan snabbt därifrån och tittade väldigt ofta över axeln på vägen tillbaka. Det var nervöst, säger Jonas Hentati-Sundberg.
När de tre veckorna nått sitt slut var det dags att resa hem igen. Segeldrönaren fortsatte samla in data några veckor till, styrd via satellit från Sverige. Datan håller ännu på att analyseras, men Jonas Hentati-Sundberg kan konstatera att det nu finns en klarare bild över fiskbeståndet i Hudson Bay.
– Det var ett otroligt häftigt äventyr och det vetenskapliga gick väldigt bra. Jag har inte gått in på djupet än, men det är ny kunskap som inte funnits tidigare och som förhoppningsvis kan vara användbar.