Kaffemaskinen gÄr varm och Àr som pÄ sÄ mÄnga andra företag hjÀrtat i verksamheten. HÀr tar sig Magnus Palmgren en kopp.
Klockan har inte slagit 07 pÄ morgonen men kaffeautomaten har redan brummat hemtrevligt i ett par timmar i Keges fikarum.
â Den hĂ€r maskinen fĂ„r gĂ„ varm, sĂ€ger inköparen Jonas Karlström och fyller Ă€nnu en kopp.
I plus 4 grader och kyla ute pÄ lagret lastar kollegorna samtidigt bilarna inför dagens första runda. Av 14 lastbilar drivs 11 pÄ miljövÀnlig HVO, vegetabilisk olja gjord av restprodukter frÄn skogs- och jordbruk, och tre pÄ biogas.
â Biogas Ă€r det enda lokala brĂ€nslet vi har. I det lilla kretsloppet Ă€r det viktigt, och inte minst för den lokala ekonomin, sĂ€ger grossistchef Magnus Palmgren, eldsjĂ€l bakom företagets omstĂ€llning och miljösatsningar.
Han berÀttar att resan bort frÄn fossila brÀnslen började för flera Är sedan. I dag tar lastbilarna förutom produkter frÄn öns lantbrukare med sig anvÀnd frityrolja tillbaka frÄn öns restauranger, som i ett nÀtverk tillsammans med flera andra aktörer, blir till biogas och nytt brÀnsle.
PÄ sin vÀg tillbaka frÄn öns restauranger hÀmtar bilarna upp den frityrolja som ska slÀngas. Oljan blir istÀllet ny biogas till fordonen. HÀr hugger Magnus Palmgren och Ludde Molin en tunna.
IstÀllet för slit och slÀng Àr det viktigt att ta vara pÄ det vi redan har, menar Magnus Palmgren och visar en lastbil frÄn 2007 som tidigare gick pÄ diesel.
â I stĂ€llet för att sĂ€lja den och köpa en ny byggde vi om den till HVO, med de högsta utslĂ€ppskraven som finns, sĂ€ger han och berĂ€ttar att det Ă€r lika enkelt att byta de tvĂ„ drivmedlen som att just vĂ€lja ett annat pumphandtag pĂ„ macken â men att garantier pĂ„ motorerna frĂ„n tillverkarna tidigare var ett problem.
Magnus Palmgren Àr grossistchef och hjÀrna bakom mÄnga av de omstÀllningar företaget gjort mot klimatsmarta och hÄllbara transporter.
I lasthallen som pÄminner om en flygplatsterminal packar medarbetarna bilarna för dagens transporter. Alla har varsin bÀrbar dator, för att ha koll pÄ de 47 000 olika produkterna som ingÄr i det totala utbudet till öns restauranger, storkök och matbutiker.
â Det Ă€r ocksĂ„ ett steg i miljöarbetet, att slippa skriva ut allt pĂ„ papper, sĂ€ger Magnus Palmgren.
Lastbilarna dockas direkt till lagret med slussar, för att minska lÀckaget av dyrbar kyla.
â Kylaggregaten Ă€r ocksĂ„ utbytta, sĂ€ger Magnus Palmgren och berĂ€ttar att ett enda lĂ€ckage i en Ă€ldre kylanlĂ€ggning kan ge enorma utslĂ€pp av vĂ€xthusgaser.
âKunderna tycker att det Ă€r jĂ€ttekul med nya lastbilarâ, sĂ€ger föraren Josefin Nilsson och berĂ€ttar att mĂ„nga Ă€r vĂ€ldigt insatta i klimat- och transportfrĂ„gan.
NÀsta steg Àr solpaneler pÄ de mycket stora, platta och dÀrmed idealiska taken, för att producera egen el.
â Det skulle ge oss ungefĂ€r tio procent av vĂ„rat totala energibehov. Vi gör av med en miljon kilowattimmar om Ă„ret, sĂ€ger Magnus Palmgren och berĂ€ttar att företaget redan har avtal, för att bara handla grön el frĂ„n vind- och vattenkraft.
Att kunna producera sin egen el just pÄ sommaren Àr vÀlkommet.
â NĂ€r solen skiner som mest behöver vi ocksĂ„ energin som allra mest, sĂ€ger Magnus Palmgren och berĂ€ttar att de stora fryslagren hĂ„ller minus 25 grader Ă€ven dĂ„.
Lokala livsmedel för en lokal marknad gynnar alla. Det menar Magnus Palmgren och lyfter fram samarbetet med öns mÄnga och duktiga leverantörer av lantbruksprodukter.
Transportsektorn har av regeringen pekats ut som mycket viktig för att Sverige ska nÄ sina klimatmÄl. Till Är 2030 ska landets transportsektor minska sina utslÀpp med 70 procent, en resa som Keges redan har bakom sig.
â VĂ„r pĂ„verkan pĂ„ det globala Ă€r inte sĂ„ stor, men de goda exemplen mĂ„ste komma nĂ„gonstans ifrĂ„n. Om vi kan göra det hĂ€r ser lĂ€nder som Kina att det finns en hĂ„llbar ekonomi, sĂ€ger Magnus Palmgren och berĂ€ttar att ekonomin Ă€r lika stor drivkraft som klimatet för en hĂ„llbar kedja för bĂ„de dem och deras kunder.
Att kunderna stÀller krav och i Ànnu högre grad efterfrÄgar lokala rÄvaror Àr Magnus Palmgrens förhoppning för framtiden.
â Det har skett en jĂ€ttestor förĂ€ndring de senaste Ă„ren. Kunderna Ă€r mer medvetna om sortimentet och gillar att ha det gotlĂ€ndska pĂ„ menyn, sĂ€ger han och berĂ€ttar om de stora vinsterna i en mer cirkulĂ€r ekonomi.
Till skillnad mot nÀthandel, dÀr varor kan gÄ pÄ tunga diesellastbilar genom halva Europa, bidrar inte lokala varor med tillnÀrmelsevis lika stort klimatavtryck.
â Och pengarna blir kvar pĂ„ ön och ger skatteintĂ€kter till skola, sjukvĂ„rd och Region Gotland.
Josefin Nilsson började som chaufför förra sommaren och kör sedan i höstas en av tre biogaslastbilar.
Magnus Palmgren sticker inte under stol med att de stora klimatsatsningarna ocksÄ ger konkurrensfördelar gentemot konkurrenter. I dag stÀller upphandlingar ofta hÄrda krav pÄ lÄga utslÀpp och hÄllbarhet i alla led. Det vÀlkomnar han.
â Det handlar om att fĂ„ folk att förstĂ„ vĂ„r ambition och att vi skapar förutsĂ€ttningar för vĂ„ra kunder att nĂ„ sina klimatmĂ„l. Nu kan de sĂ€ga att deras varor Ă€r fossilfria.
UtmÀrkelsen MÄnadens klimathjÀlte vÀrmer en eldsjÀl som Magnus Palmgren. Han lyfter fram samarbetet med nÀtverk och andra aktörer pÄ ön, som varit viktigt för att nÄ resultat.
â Jag har barn och hoppas fĂ„ barnbarn. Att skapa sĂ„ bra förutsĂ€ttningar som möjligt för dem har varit en drivkraft, sĂ€ger han.
Skyltar upplyser den som packar bilarna om livsmedlens ursprung.
HÄllbarhet handlar till stor del om att fÄ en ekonomi som gynnar hela kedjan, menar Magnus Palmgren och hoppas att de gotlÀndska kunderna ska efterfrÄga klimatsmartare val.