Stockholms hamnarbetare i konflikt

Hamnarbetarförbundet har försökt få kollektivavtal med arbetsgivarorganisationen Sveriges Hamnar (SH) i snart fem decennier och har haft en normal facklig relation till de lokala arbetsgivarna. Men sedan april 2018, är vi utestängda från all samverkan med arbetsgivarna. I Stockholm organiserar vi nästan samtliga hamnarbetare. Utestängningen sägs bero på att vi inte har centralt kollektivavtal och konsekvenserna är allvarliga.
Sedan 2018 har Hamnarbetarförbundet och SH förhandlat om ett kollektivavtal, men i slutändan har arbetsgivarna sagt nej till vårt avtalsförslag. Istället erbjöds vi ett så kallat hängavtal till det befintliga Hamn och Stuveriavtalet. Men ett hängavtal är inget kollektivavtal, utan skulle bara innebära att vi underordnas en annan organisations nuvarande och framtida uppgörelser med arbetsgivarna.
Dessutom krävde SH att Hamnarbetarförbundet ska avsäga sig rätten att teckna lokala uppgörelser om exempelvis arbetstider.
När SH nu stängt vägen till ett kollektivavtal via förhandling finns det ingen annan möjlighet än att gå ut i konflikt.
Den 3-timmarsstrejk som är planerad till 24 januari i Stockholm kommer att verkställas. Arbetsgivarna eskalerar konflikten med att lockouta oss 17 timmar samma dag.
Den allvarligaste delen är att Hamnarbetarförbundet utestängs från skyddsarbetet. I Stockholm har vi i nuläget inget skyddsombud alls i stuveriet och i Stockholms Hamn AB bara ett skyddsombud, som är ansluten till Transportarbetarförbundet. Våra 13 skyddsombud har alltså fått sina mandat indragna. För ett säkert hamnarbete är det viktigt att det finns tillräckligt många skyddsombud som kan de specifika arbetsuppgifter vi har. I nuvarande situation är det en hög risk att jobba ute på kajen, både fysiskt och psykiskt. Det är tärande att hela tiden vara orolig för sin egen och sina kollegors liv och hälsa, eftersom vi ser att skyddsarbetet är eftersatt. Hamnen är en farlig arbetsplats – olyckor som sker här är ofta allvarliga.
"Varför är ni inte med i Transport?" är en fråga vi ofta får. Svaret på den är att vårt förbund är en basdemokratisk fackförening där vi medlemmar beslutar om fackets arbete, från schemafrågor till centrala beslut. Demokratin är skälet till att hälften av landets hamnarbetare sedan 1972 har valt Hamnarbetarförbundet.
Vägen till fred i hamnarna är inte att försöka tvinga oss att lägga ner vår fackförening. Släpp istället in Hamnarbetarförbundet som fullvärdig avtalspart för ett långsiktigt samarbete.