Stay behind-rörelsen NATOs hemliga arméer

Efter andra världskriget uppstod den så kallade Stay behind-rörelsen på initiativ av Storbritannien och USA. En hemlig gerillaarmé som skulle verka bakom fiendens linje. Både Washington och London drevs av en orimlig rädsla för att Röda armén skulle invadera Europa. Ett Sovjet som led av krigströtthet och förlorat 25 miljoner medborgare? När nu denna invasion uteblev fick rörelsen en annan inriktning; terror mot europeiska vänsterrörelser. Det finns ett otal exempel på detta.
Under 1970-talet var Aldo Moro en av de som stödde kommunistledaren Enrico Berlinguers förslag om ett samarbete mellan det Italienska kommunistpartiet och Moros kristdemokrater. Berlinguer menade att en parlamentarisk koalition var att föredra under de kriser som drabbat Italien. Den 16 mars 1978 kidnappades Moro i centrala Rom varpå han hölls som gisslan i 55 dagar. Hans sönderskjutna kropp hittades i bakluckan på en övergiven bil. Vänsterorganisationen Röda brigaderna skylldes för dådet, med hopp om att det skull smitta av sig på samtliga vänsterpartier. Två stora undersökande rapporter, 1995 och 2000, framkom att CIA finansierat och styrt innehållet och avsikter av dessa hemliga arméer.
I maj 1972 lurades några karabinjärer till byn Peteano för att kolla en övergiven Fiat. När de öppnade motorhuven utlöstes en bomb varvid tre karabinjärer dör. I ett anonymt telefon samtal tar Röda brigaderna på sig dådet och en klappjakt på vänsteranhängare inleddes. Emellertid kom ett fynd på 100 vapengömmor att göras, vapen ammunition och sprängämnet C4 som bara NATO hade tillgång till, ett mycket potent ämne. Dessa tillhörde stay behind rörelsen.
När premiärminister Charles de Gaulle tog med två kommunistiska ministrar i hans regering 1944, vilket inte sågs med blida ögon av den amerikanska administrationen. de Gaulles regering skulle bort med hjälp en kupp. Försök gjordes att avrätta de Gaulle som dock avslöjades 1947 av fransk polis.
Den belgiska provinsen Brabant utsattes för flera terroristattacker mellan åren 1982-1985. Vid den första avrättades 28 personer, antalet skadade var många fler. Helt oskyldiga människor, kvinnor som barn sköts ned i en livsmedelsbutik. Den andra och sista attacken ägde rum mot en stormarknadskedja. De övriga 14 attackerna riktades mot restauranger, taxichaufförer, textilfabrik och guldsmedsaffär. (Källa: Daniele Gansers Natos hemliga arméer)
Ska vi delta i en organisation som använder sig av sådana metoder?