Staten ?skyldig? Gotland 15-20 miljoner
För första gången har ?ö-faktorn? tagits fram. Den visar att Gotland skulle haft 15-20 miljoner kronor mer av statsmakterna.Men sjukvårdspolitikerna var lite besvikna över att siffrorna inte var högre.
Det har man egentligen inte vetat förrrän nu. Kommunen gav en konsultfirma i uppdrag att ta reda på detta och i går presenterades resultatet.
Kompenseras inte fullt ut
Gotland får i dag extra resurser i form av glesbygdstillägg, som ska kompensera landsting som har långa avstånd till regionala centra. Men utredarna menar att Gotland inte fullt ut får rimlig kompensation för sitt beroende av båt, helikopter och flyg.
? Gotland måste ju ha en rad specialiteter som man inte måste ha på fastlandet, till exempel infektion, kvinnosjukvård, barnsjukvård, dialys och psykiatri, sade Dag Boman, konsult.
Kommunen måste också ha en mer omfattande jour och beredskap på grund av öläget, menade han.Det är en beredskap som kostar dubbelt så mycket som den gör på fastlandet.
?I minsta laget?
Annan kompensation kommer som ?små landstingstillägg?, vilket landsting med liten befolkning får. Sammantaget beräknas Gotland för innevarande år ha merkostnader på 119-124 miljoner kronor samtidigt som kommunen får kompensation med 103 miljoner kronor.
Det betyder att Gotland får 15-20 miljoner kronor för lite, menade utredarna.
Det var den här summan som närvarande sjukvårdspolitiker tyckte var i minsta laget. Utredarna sade att de varit försiktiga i sina analyser, att den egentliga siffran kunde vara högre, men att 15-20 miljoner i alla fall var säkerställda.
Utredarna, förutom Boman också Anders Klintemo, menade att statsmakterna faktiskt inte tagit hänsyn till ö-faktorn när de kompenserar Gotland. Egentligen finns i dag ingen ö-faktor. Det man utgår från är glesbygdsfaktorer och befolkningsmängd.
? Men sådant som kompetensutveckling och rekrytering av personal, vikarieanskaffning, turismen och transportkostnader finns inte med i underlaget för bidragen, sade Dag Boman.
Imponerade utredare
Utredarna var imponerade av effektiviteten inom sjukvården på Gotland. Med tanke på den borde vården varit dyrare, tyckte de.
De tyckte också att kommunens sätt att låta specialistkompetensen vid lasarettet komma primärvården till godo, var ?genial? och borde få efterföljare på fastlandet.
? Även om Visby lasarett är väldigt dyrt, 120 miljoner kronor över rikssnittet, så ligger faktiskt primärvårdens kostnader lägre än rikssnittet med 40 miljoner kronor, sade Boman.
Kanske primärvårdens relativt låga kostnader också har att göra med att man har färre läkare och sjuksköterskor anställda än vad man har i riket i genomsnitt, konstaterar utredningen.
Viktigaste resursen
Till slut ger de politikerna några tips. Se över jourverksamheten, den är för dyr. Se över laboratorie- och röntgenverksamheten som i dag drivs nästan helt i egen regi. På andra håll i landet har etablerats privata företag, kanske det vore något? Kanske mobila team för vård av äldre kan undersökas, liksom nya kreativa logistiska grepp.
Slutligen anser utredarna att personalen är kommunens viktigaste resurs och kommunen måste förbättra sin översyn och statistik vad gäller de anställda.
Så jobbar vi med nyheter