Stadsvandring ur ett annorlunda perspektiv
På onsdagen anordnade Dialog hela Visby en annorlunda stadsvandring, där man tittade närmare på Visby utifrån begreppen tryggt, jämställt och tillgängligt.Tanken är att dialogen kring stadsbilden ska ge nya perspektiv.
Stadsvandringen började vid Borgen, där Lil Jacobsson, som arbetar tillgänglighetsfrågor på stadsarkitektkontoret, utan att förflytta sig nämnvärt kunde ge exempel på hur trottoarkanter, trappsteg och lutningar kan ställa till stora bekymmer för en rörelsehindrad. Hon visade även på goda exempel, som lösningen av nivåskillnader längsmed Hästgatan, vid Östertull.
Lil Jacobsson skulle gärna se att fler ramper byggdes i stan, för att öka tillgängligheten, men där spelar också andra intressen in, som att bevara stadsbilden.
- När det gäller ramper så är det saker som, om de blir allt för omfattande, gör att det blir väldigt stora förändringar i stadsbilden och måste ha en diskussion om det, säger Lars W Grönberg, från stadsarkitektkontoret.
Svårframkomligt
En som hur besvärligt det kan vara att ta sig fram i stan, är synskadade Maud Åkesson, som kom i sällskap med ledarhunden Pelle.
- Något som är jättesvårt på sommaren är alla uteserveringar och stånd, det ser annorlunda ut än på vintern, alltid är något nytt. Det är svårt att gå med käpp på kullerstenen, den fastnar bara, säger Maud Åkesson, som dock tycker att Visby har sina fördelar.
- Jag tycker att den är underbar, den är mysig och liten. Jag kan tycka att det är lätt att hitta här, men kommer du hit som ny är det en svår stad.
Vid Östercentrum redde Lennart Klintbom, från tekniska förvaltningen, ut vad som gäller vid passagen över Kung Magnus väg och något övergångsställe är det inte längre.
- När den nya lagen om övergångsställen kom, vågade vi inte ha övergångsstället kvar, vi var ganska övertygade om att någon skulle bli påkörd här. Det låter kanske konstigt, men det har hänt väldigt mycket olyckor vid övergångsställen, säger han.
I stället omvandlade man det till en gångpassage, som bygger på ömsesidigt hänsynstagande från bilister och gångtrafikanter och enligt Lennart Klintbom är trafikanternas osäkerhet kring vad som gäller, något positivt.
- Osäkerheten är bra, då tar folk det lugnt och hävdar inte bara sin rätt och kör på.
Jämställdhet i stan
Frida Brunner, nyinflyttad samhällsgeograf pratade om staden utifrån ett genusperspektiv. Stadens jämställdhetsproblem är dock inte helt lätta att se.
- Det är svårt att peka ut till exempel Östertorg, det är inte lika lätt som att peka på brister för en handikappad, säger Frida Brunner.
Hon har studerat arbetsprocessen fram till ett färdigt projekt i staden, på vems villkor det sker och tar en enkät om kommunens service, som exempel på hur kvinnor och män efterfrågar olika funktioner i staden.
- Där var det tydligt att kvinnor och män tyckte olika om hur man skulle prioritera i exempelvis en park, männen tyckte att det var viktigt med gröna och välvårdade gräsmattor, medan kvinnorna ville ha fler sittplatser. När det då kommer till att ett beslut ska tas så hamnar det i en styrelse som består av största delen av män och då är frågan om mäns och kvinnors erfarenheter av vardagslivet tillräknas lika stort värde. Att kvinnor finns med i styrelsearbetet betyder inte att det finns ett genusperspektiv.
Så jobbar vi med nyheter